Wild bouquets

with Inga kommentarer

Just a quick pre-summer suggestion:

No need or reason to buy cut flowers this time of year to decorate your home. And frankly…how sustainable are most of those bright, gaudy flowers, flown in from far corners of the world, from plantations sprayed with chemicals. I say – save the money and take a lovely walk outside and look at what is around you – wild greens, by some considered weeds, make beautiful decorations. And they keep really well, mine have been in vase for a little over a week now.

Here’s what I’ve brought home recently:

Burdock stalks: Burdock has a life span of two years  – the first year it develops its root and big leafs that stay close to the ground. Second year it grows a stem and develops flowers, or what we know as ”burrs”. Cut them before the flowers open. They make for a very stately bouquet.

Burdock (Kardborre). Arctium lappa.
Burdock (Kardborre). Arctium lappa.

Another plant that is shooting out the ground with the speed of lighting right now is Meadowsweet (Älgört). Pick the stems before it goes to bloom.

Meadowsweet, Älggräs (Filipendula ulmaria)
Meadowsweet, Älggräs (Filipendula ulmaria)

Wild Raspberry branches are a favorite – the are tall and last for weeks in a vase.

Wild raspberry, VIldhallon, (Rubus idaeus)
Wild raspberry, VIldhallon, (Rubus idaeus)

Don’t forget to begin to explore wild grasses. They are beautiful on their own and amazing to mix with other wild plants.

Wild beauties.
Wild beauties


Stay wild!



Wild Cooking at Restaurangakademien

with Inga kommentarer

Just have to share this – I was invited to do a workshop with foraging and cooking at Restaurang Akademien (Restaurant academy), something I was very humbled by, since this is a place that represents culinary knowledge and competence for professionals and lay people and play a big part in developing Swedish gastronomy on a daily basis. And the workshop was for people in the industry only so which made my ambitions fly sky high. But a little pressure can be very conducive to creativity and I decided to just…let it flow!

We met up at 9 am and lucked out with the weather which was sunny and warm, perfect for a foraging hike in the park. The group of 20 enthusiastic ”food nerds” traipsed after me into to forest. It was fun to watch their suprised faces when finding so much food where all they saw was lush greenery. Foraging isn’t just about picking plants for food, it’s also about becoming more familiar with and aware of what nature gives us, learning to differentiate plants and see how they interact. To gain an insight in our very intimate relationship with nature and how our survival is depending on it, and hopefully awaken a desire to treat it with respect and love, just the way we treat ourselves and all other living species we share this planet with.

Result of our foraging, 18 lovely local, abundant plants.
Result of our foraging, 18 lovely local, abundant plants.


Amongst the greens we found were Yarrow, Nettles, Garlic mustard (Löktrav), Wood sorrel (Harsyra) Elm fruit (Almfrukt), Sweet Woodruff (Myskmadra), Sweet Cicely (Spansk körvel), Dandelion flowers, Spruce buds, Birch leaves, Meadow sweet (Älgört), and Fireweed shoots (Rallarros). I could see the minds working on this creative group, discussing the flavors and how they would best come to use,

We also discussed the importance of what I call ”ethical foraging” – now that it has become very popular to go out and eat wild plants i see a lack of knowledge – knowledge as to how we fit into the ecological system and what plants are OK to pick:

– it is not OK to pick the whole patch of anything. It looks so inviting and abundant and greed settles in and we’re tempted to take it all but that is a NO NO NO! Only take maximum 20% of what is there.

– If it is an unusual plant, leave it where it is. Our survival is not dependent on this one plant bit the plant itself is – it needs to be left alone so it can reproduce. Also it needs to be there for those insects whose lives DO depend on it.

– Do not dig up roots or break branches without landowners permission.

– Forage gracefully: leave no traces behind – the patch where you picked should look the same as when you arrived.

– Say Thank You. Nature hears and appreciates that.

Nettle chips
Nettle chips

Happy with our harvest we returned to the Restaurant Academy where I let the group create the menu as well as recipes. In my headI had planned for them to cook a 3- course meal and there was fish, pizza dough, vegetables and rhubarb to add to the wild greens. Not in my wildest dreams could I have imagined the level of ambition and creativity this group contained – they cooked up a storm! And we ended up eating a 7-course lunch! With pizza as an appetizer. And everything was so GOOD, I wish I could share the flavors with you but here are some pix to enjoy: We started off with Pizza as an appetizer. Not one but no less than FIVE pizzas. Yes, we finished them all.

Various wild goodies
Various wild goodies

Followed by Tempura fried Greens with Meadowsweet Mayo.

empura fried Greens with Meadow Sweet Mayo
Tempura fried Greens with Meadow Sweet Mayo

Then a slightly lighter snack.

Wild pesto served in Endive with Dandelion flower and Woodsorrel
Wild pesto served in Endive with Dandelion flower and Woodsorrel

Then: the Main course.

Perch, Sweetpotato purée, Sweet Cisely, Asparagus and Deep fried Nettle
Perch, Sweetpotato purée, Sweet Cisely, Asparagus and Deep fried Nettle

To fill out the last space:

Puréed potatoes with Yarrow (I think it was), Elmfruit and Woodsorrel
Puréed potatoes with Yarrow (I think it was), Elmfruit and Woodsorrel, Roe and chips from Jerusalem Artichoke.

To my great surprise, we had room for the desserts (yes, plural…):

Honey candied Hazelnuts with Sweet Woodruff flavored Rhubarb, Elmfruit, and whipped cream. Think it miahgt have been a Woodsorrel granité in there too
Honey candied Hazelnuts with Sweet Woodruff flavored Rhubarb, Elmfruit, and whipped cream. Think it might have been a Woodsorrel granité in there too

Dessert no 2 was a Sweet pizza with Rhubarb, Wood sorrel, Nettle, Spruce buds served with home made ice cream made from Fresh cheese.

That’s it!

Forage with grace, connect daily with nature and enjoy what it gives you – use it wisely.


Proud to be wearing this apron!
Proud to be wearing this apron!

Sapmi meets Stockholm

with Inga kommentarer

So finally it we made it! Sami chef Kristoffer Åström, a.k.a Kebbe came to Stockholm with a suitcase full of the seasons best ingredients from Lappland. Good stuff like reindeer blood pudding, various reindeer cuts, char (röding), grayling (harr – en laxfisk) roe, cloudberries and coffee cheese. Here in Stockholm the world is green but up in the North the snow still has a hold on the ground so so meats were the obvious choice of ”seasons best”. To make up for that I had foraged the best of the wild greens the season has to offer in the Stockholm area and we had 10 very excited guests booked for the evening that was to take place at restaurant Matias Dahlgren. We were in for one eclectic dinner!

Foto Bianca Brandon-Cox
Foto Bianca Brandon-Cox

The background is this: two years ago I was in Lappland for the first time. That same summer I had spent 3 weeks in Mexico, also a first for me and I loved it but to my surprise, Lapplands landscape, the food and the sami culture seemed even more exotic to me. Nature up there blew me away – the air so clean and crisp you want to bottle it and take it back to the city. The mountain water is clear and delicious and you can drink it straight from the source. The landscapes spreads out in eternity and the mountains (then green, it was summer) surround you like a protective bosom. A landscape that makes you feel very small and insignificant, in the best way.

Menu Sapmi style by Kristoffer Åström
Menu Sapmi style by Kristoffer Åström

Life up there is different from busy Stockholm where it can take weeks just to arrange to meet for a coffee with a friend because everybody is too busy being busy. In Lappland I found myself being invited to peoples’ kitchen tables to sit down, share a coffee and a good talk, just sharing, enjoying meeting and being together. I was also taken by how relating to nature in a respectful manner is a natural thing. In the Same culture nature is considered our pantry, our pharmacy, our mother and a living breathing entity. If we don’t cooperate with it and chose to expoit it, not only do we harm it and all other living beings, we also will hurt ourselves.

Historically food and life in Lappland is based on Reindeer, it’s a part of the culture and a lifestyle. With summers being very short it’s natural to have a meat based diet, with less greens than we are used to further south. The greens came from the wild and were dried or fermented to last all winter. The cuisine more based on convenience, necessity and survival, mostly boiled, dried or fried. Flavor not a priority. Kristoffer has made it a life mission to bring this exotic, natural kitchen up to date and shares it passionately with the world. When he is not cooking he makes knives – and they are beautiful, you can see some of them in the photos below.

Back in the city I suggested to chef Oskar Petterson at Mathias Dahlgren if we couldn’t have a Sapmi theme at Matbordet (a concept within the restaurant where you get to meet the chef and watch / eat while he / she is cooking). Oskar jumped at the idea, being an avid nature freak who prefers to forage, hunt and hang out in the wild rather than being indoors.

So, I called Kebbe and asked him to come to Stockholm to give us city-people a taste of nature. I had gotten his number from a friend, we had never met. Luckily he didn’t hesitate for a second before he said yes! I LOVE it when people just say YES!

Happy chef. Photo Christina Cheng
Happy chef. Photo Christina Cheng

An exclusive group of 10 people came and and enjoyed this journey of flavor. I had foraged Goutweed (Kirskål), Spruce buds (granskott), Violets (skogsviol), Sorrel (Ängsyra), Elm fruit (almfrukt) and … can’t even remember everything! Some herbs were new to Kebbe but being the pro that he is he embraced these new flavors with an open mind. They turned out to be a perfect match to the northern fish and meats.

Ok, enough of my talk, here is what he cooked up:

Reindeer blood pudding with treacle butter – and I must say blood pudding never tasted so GOOD – a completely different story from the vacuum packed, mass produced pork blood pudding you buy in the store that is filled with sugar and more wheat flour than blood. Served with treakle butter.

Blood pudding
Blood pudding

Second we got suovas (salted and smoked rein deer) served on hung yoghurt, Red Deadnettle (Rödplister).

Next to it you see a slice of cold smoked reindeer heart with dried apples in brandy and butter. And violets.

Suovas rose with rein deer heart. Photo Christina Cheng


Reindeer kalf liver fried in butter with fir buds (granskott) and creamed white cabbage. Being an avid vegetable eater my inner omnivore was completely satisfied and took these beautiful meats to heart.

Liver, cabbage, fir. Phot Christina Cheng
Liver, cabbage, fir. Phot Christina Cheng

And oh my gosh the flatbread…just off the stove served with butter. To do for. Here’s how much was left…

Flatbread leftovers Photo: Christina Cheng
Flatbread leftovers Photo: Christina Cheng

And the menu went on…

Poached Whitefish (sik) with Birch, Sweet Cicely (Spansk Körvel), Goutweed (Kirskål) with harr roe (Harr rom) and a poached egg. The birch sauce is made from fresh birch leaves, milk, lemon and salt. So simple and so exquisite.

Birch, Sweet Cicely, Egg, Whitefish Photo Christina Cheng
Birch, Sweet Cicely, Egg, Whitefish Photo Christina Cheng

and on…


Gravad char (röding) with Wood sorrel, Bird cherry flower (häggblomma), Linden leaf, onion and Sorrel dressing.

Char, Wood sorrel, Bird cherry flower), Linden leaf, onion and Sorrel dressing. Photo Christina Cheng

By now we were pretty full but you know how it is – there is always a little corner left for dessert: Cloudberries served in the most simple and natural way: with creamy milk and sugar.

Cloudberries, milk, cream, sugar. Nothing beats simplicity. Photo: Christina Cheng
Cloudberries, milk, cream, sugar. Nothing beats simplicity. Photo: Christina Cheng

After all this – time for coffee with snack: coffee cheese – a cheese made from cow or goats milk made with rennet (löpe) that is heated, then left to solidify and then baked in the oven. This way it can be preserved for a long time, very practical when winters are long and you spend months on the mountain with the reindeer. Traditionally it is eaten by first putting it in coffee to soften. This is what we did. It’s also lovely to enjoy warm served with cloudberry jam. Coffee cheese wasn’t the only snack served – we were also challenged to adapt another Sapmi tradition – thin slices of dried raindeer meat (delicious on its own) also soaked in coffee! And guess what…it was surprisingly good! And this is why we go out to dinners like this, right? To challenge our habits, our tastebuds and ideas of what is ”right”?!

Coffe cheese (Kaffe ost) from goats milk and dried reindeer meat.
Coffee cheese (Kaffe ost) from goats milk and dried reindeer meat.

Next time we hope to create an event in Lappland where we forage in the mountains and cook over fires outdoors. I really cannot wait! I’ll keep you posted on how this idea develops in which case I urge you to come, no matter where in the world you live! We’ll help you organize accomodation and other details. Stay tuned.

The lesson we learned from this evening was: keep it simple, keep it natural, eat local, be open to new flavors and any time you get a chance, surround yourself with friends around the dinner table.

Eat well!



Me in action. Photo Bianca Brandon – Cox


Oskar Petterson, chef at Mathias Dahlgren, and Kristoffer Åström prepping what was to become a memorable meal.
Oskar Petterson, chef at Mathias Dahlgren, and Kristoffer Åström prepping what was to become a memorable meal.
Feeling very professional
Feeling very professional

Vilda chips med sting

with Inga kommentarer

Grönkålschips är så 2015! Nu är det dags att bli mer äventyrlig, kliva ur komfortzonen och söka ingredienser i det vilda. Inget ont om Grönkål, älskar’t. Men nu är det nässelsäsong så det är bara att ge sig ut och plocka när våren anmäler sin ankomst med att erbjuda oss gröna primörer. Lämna grönkålen till vintern och vänd blicken mot nässlor och, icke att förglömma, kirskål.

Du har provat nässelsoppa, nässelomelett, nässelkräm, stekta nässlor, nässelpesto…nu är det dags för chips!

Wild chips!
Wild chips!

Du behöver :

en liter nässlor och kirskål

1-2 msk olivolja


Sätt ugnen på 170 grader.

Skölj örterna och låt dem torka på en handduk.

Sprid ut dem över en plåt med bakplåtspapper.

Krama in olja och salt.

Ställ i ugnen 5-7 minuter.


Gott som tilltugg till champagne, kombucha eller att strössla över en soppa eller något annat där du vill ha något krispigt grönt. Ikväll åt jag gröna bönor toppade med hemgjord ricotta, nässelchips och tapenade.

Ät vilt!


Bamboo Revolution

with Inga kommentarer

En lat söndagsförmiddag i Paternoster, Kapstaden. Solen sken, himlen knallblå, något jag börjat vänja mig vid under min tre månaders Afrika vistelse. Strosade runt i affärsstråket, tittade in i en butik som en ny bekant äger för att kolla läget – och där…Jag föll pladask. Den stod strategiskt placerad i en glasmonter i ögonhöjd mitt i, och bara ett par meter från ingången till butiken. Min drömklocka. I bambu och läder, med en lång lång rem man kan vira två varv runt handleden. Inom loppet av fem minuter hade jag informerat mig om pris och produktion (ja den är tillverkad av en Sydafrikansk producent, i Kapstaden och botten är gjord av bambu) och priset…dryga femhundringen, provat den och slagit till. Gick in i butiken klocklös och kom ut med en ny favorit. (Min tidigare klocka blev stulen på Zanzibar och jag är lite gammeldags och gillar att ha tiden runt armen och inte i fickan, dvs mobilen så det var ett väl motiverat inköp).


Tillbaka i Kapstaden besökte jag en kvinna som är auktoritet på vilda ätliga växter och bjöds in i hennes kök, innan vi knappt ens hunnit presentera oss för varandra tittar hon på min klocka och utbrister – ”Great, that’s Amy’s watch! She’s a friend of my daughter, she started the company!”. Liten värld. Nyfikenheten drev mig till att ta kontakt med henne, Amy, och träffas på en fika för att höra mer om hennes företag, som jag förstod började som ett skolprojekt. Amy är så inspirerande och driven att jag beslöt att presentera henne för er. Så – här är hon!

Amy de Castro

Vi möts på ett café i Seapoint en eftermiddag när Amys arbetsdag led mot sitt slut. Jag slås av hur ung hon är, och liten! Amy är kort, tunn, energisk och fokuserad. Vi finner varandra snabbt och hon är generös med sig själv och sin historia. Amy ÄR alltså Bamboo Revolution, kvinnan bakom klockan. Hon berättar hur det började:

– ”Jag kom in på en ett årig entrepreneurskurs jag drömt om efter mycket om och men. Fick först ett nej när jag ansökte men tänkte att ” kan de (de andra som kom in) så kan jag” och eftersom jag inte tar ett nej utan kamp kontaktade jag skolan för ett möte, vilket ledde till att jag kom in i sista minuten.

Under utbildningen skulle vi gruppera oss, starta upp ett företag, ta fram en produkt från idé till verklighet och den produkten var just Bambu klockan. Ett team på sex personer gjorde sitt bästa för att jobba ihop men Amy upplevde att de andra i gruppen inte var tillräckligt seriösa och att hon tog det på mer allvar än dem. När skolan hade en marknad där alla elever presenterade och sålde sina alster sålde gruppen fler än 100 klockor på 3 timmar. De fick ta emot beställningar eftersom de bara låtit tillverka 50″.

Klockan väckte mycket intresse och Amy valde att prioritera en utveckling av deras produkt och de akademiska studierna kom lite i kläm men hon ångrar inte det, såg det som en möjlighet. Nu var Amy den enda i gruppen som arbetade för att bygga upp ett varumärke och produktion så under det sista skolåret såg hon till att konceptualisera, designa, tillverka och marknadsföra klockan samtidigt som hon raggade kapital för att finansiera det hela. Ett lån kombinerat med spons i form av kaffe från ett lokalt kaffeföretag som trodde på idén, kaffet sålde gruppen på campus och fick således in pengar. Pengarna för att betala tillbaka lånet fick de ihop rekordsnabbt och kunde visa en vinst redan första året. Ett år då 4 av gruppens 6 deltagare köpte ut de andra två men det dröjde inte länge förrän Amy kunde köpa ut även dem, de hade vid det här laget börjat förlora fokus och ville vidare.

”Jag hade kontroll på allt: förhandla kontrakt, hitta butiker, hitta fabriker för klocktillverkning och det finns inga i Sydafrika så för att tillverka själva uret fick jag åka till Kina. Var så nervös att jag fick feberfrossa och blev jättesjuk på planet på vägen dit.” Då var hon 22 år. Idag, tre år senare är hon ensam ägare till Bamboo Revolution, alla skulder 100% återbetalda, hon har två anställda och hon bjuds regelbundet in till olika skolor och utbildningar för unga företagare för att föreläsa om sin passion, sin historia och om entreprenörskap. Hon verkar som mentor åt flera unga blivande stjärnskott och delar med sig av sina misstag, framgångar och lärdomar.

”Något som hjälpt mig är att omfamna motgångar och se dem som möjligheter att lära känna mig själv och in omvärld bättre. Det gjorde mig mer självsäker och jag fastnar inte i motgångarna och utmaningarna.”

Det där sista tar jag till mig och önskar jag kommit på det i så ung ålder! Se motgångar som en möjlighet och håll ditt fokus så når du dit du vill så småningom är min lärdom efter vårt samtal.

Lycka till Amy, tror stenhårt på dig och dina klockar,



"Too much of a good thing can be wonderful"
”Too much of a good thing can be wonderful”

PS: klockorna finns inte i Sverige än men väl i Finland, Danmark, Island och Norge.

18 263 dagar

with Inga kommentarer

Idag firar jag att jag levt i 18 263 dagar. Ett halvt sekel. 18 263 dagar. Det är många soluppgångar och solnedgångar, måltider, tandborstningar,toabesök, yogaklasser, sorger och bedrövelser, skratt och glädje, vintrar och vårar, åldrar, möten, tårar, lärdomar och misstag, hopp och förtvivlan, framgångar och motgångar. Liv och död.


Det här med att bli äldre.

Jag har alltid vetat att det här med att vara ung – tonåring, 20-åring-med-livet-framför-mig, ung-och-lovande – det var aldrig för mig. Det kändes kravfyllt, förvirrande och jag var alltid för gammal för min ålder på något sätt. 40 var en vändpunkt: ”Det här är jag och hur mycket jag än försöker kommer jag inte bli någon annan, ok jag gillar läget och kör!” Det var en stor lättnad. Sedan dess har 50 legat som en hägring framför mig och nu äntligen är jag här. Nu först upplever jag att jag har något att ge, att bidra med, dela med mig av. Ungdomen är överskattad!

Eftersom jag nu levt så herrans många dagar har jag funderat lite på vad livet lärt mig och kommit fram till några enkla saker som gör mitt och andras liv lite varmare, ljusare, enklare och mer meningsfullt. Några saker kom jag fram till efter mycket kamp och lidande – så följ råden så slipper du värken! Inte vet jag om de kan vara till nytta för någon annan men jag vill dela med mig av dem – take it or leave it!

– Håll dig varm.

– Prioritera att mage och sömn funkar. Och ha sköna skor.

– Ät väl.

– Du är viktig

– Prata med folk du inte känner.

– Gå vilse med jämna mellanrum.

– Livet är mer än bara jobb och fast lön.

– Tro inte allt du läser på nätet.

– Ät vilda växter.

– Livet är inte lätt. Gläds åt det som är bra.

– Naturen är världens bästa medicin, terapi, vän, källa till liv och energi, underhållning, skola – ta in den i vardagen.

– Skratta.

– Hittar du ingen att leva med – maximera friheten och lev exakt så som du behagar.

– Din kropp talar om för dig vad som är rätt mat och livsstil för dig. Lyssna noga.

– Perfect is boring.

– Oförväntad förändring är att förvänta sig. Det är det enda vi kan förvänta oss.

– Säg Tack. Hellre än gång för mycket än en gång för lite. Att visa uppskattning och få andra människor att känna sig generösa öppnar oanade möjligheter.

– Säg Hej till dem du möter – inte bara dina vänner: kassörskan i snabbköpet, busschauffören, städaren i trapphuset, grannen i hissen eller tvättstugan.

– Ge och ta emot komplimanger med samma glädje.

– This is it.

– Håll upp dörren för personen bakom dig. Att få en dörr i ansiktet av grannen eller i en butik kan sura ned en dag, att någon håller upp den och säger hej kan lysa upp en vecka!

– Värme, vila, återhämtning och goda vänner gör underverk för hälsan.

– Var tacksam för det du har: jag vet inte hur många av mina 18 263 dagar av mitt liv jag ägnat åt att fokusera på allt jag inte har. Blev inte gladare för det och inte fick jag det jag strävade efter.

– Bjud in tacksamheten: ja, just ”bjud in”. När missnöjet, tröttheten, frustrationen och otillräckligheten smyger sig på har jag en tendens att forcera livet för att få saker att hända för jag tror att ”nu är jag slut som artist”. Men är inte glädjen där slutar det bara med att jag stångar pannan blodig mot väggen. Då släpper jag taget.Slutar springa, försöker vara stilla, söker mig till havet, bergen, stillheten. Och väntar. Bereder plats. Till slut smyger den sig på, helt diskret, livsglädjen, som en varm vind som sveper genom kroppen. Och den tacksamhet jag känner då är djupare än havet. Över att glädjen kom tillbaka. Tacksam.

– Meditera.

– Samla dina vänner, nya och gamla, runt ett dukat bord. Till fest och till vardag.

– Livet tufft?Ta det lugnt, det går över. Nytt väntar runt hörnet.

– Livet är generöst och ger oss ständigt nya chanser.

– Släpp det förflutna – lättare sagt än gjort men låt inte gamla oförätter styra din tillvaro.

Hejsvejs, Lisen


En viltplockares vardag

with Inga kommentarer

När jag berättar att jag skördar vilda ätliga växter, både till mig själv och på uppdrag av restauranger, får människor något glansigt, romantiskt i blicken och (verkar det som) se framför sig hur jag kliver ut i solen varje morgon med min lilla korg och hatt och går runt bland grönska, fjärilar och fågelkvitter. Och så får jag höra…”lycko dig”. Jo, absolut, de dagarna finns de också.  Jag älskar det jag gör och det är verkligen av egen fri vilja. Inte minst älskar jag samarbetet med inspirerade, kreativa och ambitiösa kockar som skapar de mest fantastiska och goda rätter av grönskan jag plockar in. Men jag vill ge er annan vanlig bild ur min vardag. en helt vanlig tisdag i mars när det blåser, snöar och är +1 grad ute.


Och jag har lovat nässlor, kirskål och löktrav till två krogar och det finns inte i min föreställningsvärld att inte leverera! Men ingen hatt och korg här inte. Jag ser mer ut som en påskkärring i långkalsonger, tjocka byxor, sockor, kängor, 2 tröjor, tjock lång jacka, mössa OCH sjal runt huvudet samt fårskinnsvantar och torgvantar (till plockning). Jag vet, låter mycket men det är en sak att röra sig och hålla värmen, en annan att sitta stilla på huk ett par timmar och plocka. Strävar på min cykel i motvind ut mot plockmarkerna. Svär. Kyla är inte det klimat jag mår som bäst i! Drar på mig torgvantarna, tar fram min lilla örtsax, fingrarna iskalla och stela efter ett par minuter, rotar bland fjolårsriset och ser först ingenting, bara jord och ris. Böjer mig när och där! Där är de! Små, rödgröna, fulla med smak och kraft och som sagt, väldigt små. Blir glad och uppspelt samtidigt som jag undrar vad jag gör här i kylan i jakt på de små liven…frivilligt!



Plockar fram mina påsar, klipper av nässelskotten ett i taget med klumpiga, kalla, vantbeklädda fingrar. Snön yr. Men så bestämmer jag mig för att fokusera på här och nu och hör plötsligt en vårfågel. En till. Andas in den kalla men friska luften. Ser hur påsen sakta fylls med det gröna guldet. Det ger en enorm tillfredsställelse. Efter en timme har jag fått ihop en liten påse. Senare på säsongen får man lätt ihop ett kilo på samma tid! I did it. Kockarna blir glada (just den här omgången var till Gastrologik, imorgon ska Agrikultur få en liten påse grönt de med), jag känner mig nöjd med mig själv och kan efter utfört arbete njuta av att komma in i värmen, ta en kopp te och glädjas åt att ha mött naturen en stund, fyllt mig med energi och övervunnit mig själv för en liten stund.

Skörd i mars.

Förra veckans skörd till Agrikultur: mikroskopiska kirskåls-skott, löktrav och nässlor. Över två timmar tog det att få ihop de här små påsarna men det var det värt! Kockarna jublade av glädje. Det kommer du också göra om du tar dig tiden att gå ut nu – aldrig är väl örterna så smakrika som precis just nu.

Skörd 17 mars 2015 Agrikultur

Att skörda vilt är väl lite som ett mikrokosmos av livet självt: man får gilla läget, fokusera på det man vill få gjort och åstadkomma för sig själv och andra, ta motstånden vid hornen och tänka ”this too shall pass”. Från kylan in i värmen. Från arbete till vila. Allt är föränderligt och imorgon är en ny dag. Klyschigt, ja, men det funkar för mig. Lämna hatten hemma för nu, klä på dig ordentligt och gläds åt allt som erbjuds dig.


Go wild, Lisen

Mina Cape Town Favoriter

with Inga kommentarer

Tre månader i Afrika. Innan jag reste kändes det som en lång tid att vara borta, kändes modigt och lite läskigt att bara släppa allt för så ”lång tid”. Men jag trotsade mina rädslor och motstånd och kom iväg på ett nödvändigt break från mitt liv här. Det är inte så att jag har det hemskt eller försöker fly något, bara att jag nu mitt i livet de senaste två åren känt en viss…tomhet, som att jag bara går på av ren vilja, min vanliga lust för livet, nyfikenhet, kreativitet, ambition – var tog den vägen? Och när jag inte har tillgång till den glada ”källan” inom mig så kommer inga idéer och jag kan inte producera något och då har jag inget jobb så jag befann mig i en slags Moment 22. Ni har säkert känt av det där någon gång, att man går på i sina gamla spår, plöjer djupare och djupare vanespår i hjärnan tills inga andra möjligheter än de befintliga verkar finnas på ens livs horisont. Så jag beslöt att jag behöver komma bort, ut ur min comfort zone. Åka till ställen jag aldrig varit, möta människor som lever i helt andra kulturer, äta ny mat, överraska alla mina sinnen: syn, doft, smak, känsel, hörsel och det sjätte sinnet som tidigare alltid guidat mig.

Sagt och gjort – ni som följt mig här vet att jag åkte till norra Tanzania och besökte Econef, ett barncenter jag jobbar med. http://econef.org/ Att bo mitt ute på den Afrikanska landsbygden var onekligen en helt ny, utmanande, givande och fantastisk upplevelse. En månad på Zanzibar på det med mycket häng på stranden och möten med kreativa, drivna och generösa människor ledde till inte bara nya samarbeten men framför allt – livslusten var tillbaka! Glädjen i att finnas till! Känner en sådan djup tacksamhet och ödmjukhet för att livet ständigt ger oss nya chanser om vi bara bereder tid och plats för det.

Slutligen – Sydafrika. Kapstaden. Och där har jag lämnat mitt hjärta. Det var som att komma hem. En ögonblicklig förälskelse i detta vackra, dramatiska, traumatiserade men modiga land. Där blev jag kvar i fem veckor. Hemma hade alla varnat mig för hur farligt det är att resa där. Att jag kommer bli rånad, lurad, överfallen och faror lurar runt varje hörn. Jag är medveten om farorna och vill inte romantisera på något sätt men, samtidigt: jag har bilat själv runt hela Western och Eastern Cape och blivit bemött med inget annat än vänlighet, generositet, värme, hjälpsamhet och genuint välkomnande från alla jag mött, av människor av all färger, samhällsklasser och omständigheter. Självklart har jag inte utsatt mig från faror eller varit dumdristig men ändå – har bara gott att säga! Och inte en grej blev stulen. Förrän jag kom hem och hängde upp några (fina) handdukar i det allmänna torkrummet i mitt hus. De blev stulna. I ett bostadsrättsområde på Gärdet. Just saying.

Men värmen, öppenheten, solen, värmen och min nyfunna livslust är djupt förankrad i mitt hjärta och den kan ingen ta ifrån mig!

Visst ja, vad det här inlägget egentligen  skulle handla om var ju något helt annat – mina bästa Kapstads tips! Skulle det vara så att du har vägarna förbi Kapstaden så kan jag rekommendera några ljuvliga vingårdar, restauranger som kommer ge dina smaklökar många nya roliga överraskningar och du kommer möta människor som du kommer inspireras av.



Mitt urval är naturligtvis bara en bråkdel av allt fantastiskt som finns där men de ställena får jag skriva om efter nästa resa.

Cape Town:

Behöver du ett vänligt, vackert och riktigt bra Guesthouse att bo i när du kommer till stan rekommenderar jag Antrim Villa i Greenpoint. Det ägs av svenske Jonas Sandström och ligger en liten bit utanför city i ett lugnt, trevligt område. Man kan enkelt ta sig in till stan till fots, taxi eller buss. http://www.antrimvilla.com/ Det finns bara 6 rum så det är alltid lugnt och skötn, finns en saltvatten pool att svalka sig i. Frukosten som serveras är  – alltså jag längtar efter den varje dag. En buffé med Skandinavisk inspiration där det bjuds på fruktsallad, krämig yoghurt, hembakt bröd, lokala ostar, chark, muffins, press kaffe, olika sorters te, fruktjuicer…som man gärna avnjuter utomhus. Personalen är extremt hjälpsam och gör allt som står i deras makt för att gästerna ska känna sig hemma. Det känns som att bo på lyxhotell fast du betalar inte mer än, ja, ett sämre B&B i Sverige….extremt prisvärt.


Kaffe: jag dricker en kaffe om dagen, på morgonen, och unnar mig lyxen att vara väldigt kinkig med att just den koppen ska vara väldigt väldigt god. Det finns ett stort utbud med coola kaffe barer, trendiga som få, till exempel:  http://www.truthcoffee.com/https://www.beanthere.co.za/, uber coola Dogs Bollocks i Gardens där man kan hänga med alla hipsters, https://www.facebook.com/TheDogsBollocks, Bean there: https://www.beanthere.co.za/   Birds https://www.facebook.com/BirdsCafe, eller Tamboerswinkel där man kan ägna sig åt ”people watching”  – glo på folk, https://www.facebook.com/Tamboerswinkel/ m.fl. Men mest av allt gillade jag att hänga på Giovannis Deli i Greenpoint, fem minuters promenad från Antrim där jag bodde,


Ett italienskt deli där det alltid var fullt med folk, mest stammisar, glad, avspänd och stämning och opretentiös stämning, och – viktigast av allt – gott kaffe. Där fick jag min cappuccino, eller Flat White som jag föredrar, exakt som jag vill ha den. Bra deli disk har de också om man vill köpa mat till en picknick.

Flat White hos GiovannisHar du vägarna förbi Camps Bay så åk vidare någon kilometer till Bakoven (betyder ”Bakugn” – där ligger en restaurang / kafé som heter Baked Bistro, http://www.bakedbistro.co.za/


Gott kafé, massor med hembakta godsaker, juicer och mat. Efter kaffet, gå ut till vänster och gå ned mot havet, där finns ett område med de mest ljuvliga klippor där man kan vandra, sitta och glo på havet, plocka snäckor om andan faller på…där tillbringade jag flera timmar med att bara just…titta på vågorna.

Här vill jag bo...
Här vill jag bo…

Restauranger: alltså – det finns precis hur många bra krogar som helst i den här stan…jag hann bara med ett fåtal naturligtvis men här är några favoriter. Det är billigt för oss att äta ute i Sydafrika på grund av att den lokala valutan, Rand, är så låg i förhållande till kronan. Olyckligt för dem naturligtvis men gynnsamt för oss. En måltid på en bättre restaurang, 3 rätters med vin kan gå på 150-200 kronor. Och då är det de lite bättre krogarna!

Knife – http://www.knife-restaurants.co.za/ Serverar enkel men sofistikerad mat, menyn består främst av tapas i tre olika prisklasser, 3-4 stycken rekommenderas. Hade jag kunnat hade jag tagit tio, tokgott. Fina viner har de också. Här tillbringade jag och en kompis en helkväll – vi som bara skulle ta något snabbt att äta…men som sig bör med bra mat och bra atmosfär…det leder till bra samtal och umgänge!

Little Saint: på Bree street ligger ett pärlband av bra, roliga restauranger – take your pick! Jag gick en kväll längs hela Bree street och i ett kvarter ganska högt upp, där blev jag lite kär i en restaurang som heter Little Saint, http://www.littlesaint.co.za/. De serverar mat lagad på lokala råvaror, okomplicerad men god mat, så som bra råvaror i säsong gör sig bäst! ”Från jord till bord” filosofin genomsyrar köket. Satt på ute serveringen i den varma kvällen och njöt av grillade grönsaker med en krämig getost, en krispig generös grönsallad och ett glas gott vitt vin. Till efterrätt inkokt päron med grädde, inget märkvärdigt eller nydanande, bara väldigt gott! Och trevligt.

Chefs Warehouse: http://www.chefswarehouse.co.za/ Här är ofta fullt och kl 20.00 stänger de men kom tidigt – det är det värt. Jag blev smått förtjust när jag fick veta att kockens favorit ingrediens är chili. Och jag är en passionerad chili – vän. Chef’s warehouse är både butik för entusiastiska kockar med köksredskap och roliga livsmedel från hela världen, och en liten krog. Tapas med lokala råvaror på menyn. Utsökt, kreativt och väldigt sympatiskt.

Natur: medan du är i Kapstaden finns det ett par måsten för dig som gillar natur och att vandra. Gå upp tidigt en morgon och ta bilen upp till Lions Head, där parkerar man (ni ser var alla andra bilar står, undvik lördag, då är det kö uppför berget!), tar med sin vattenflaska, kamera, knyter på sig skönaste vandrarskorna och vandrar upp till toppen, det tar väl någon timme. Väl värt den tidiga morgonen och besväret, vyn över Kapstaden och havet är hisnande. Lions Head.


Det är en hisnande lycklig känsla att komma upp på toppen!
Det är en hisnande lycklig känsla att komma upp på toppen!


Table Mountain: Upp till Table Mountain kan man ta sig till fots eller per lift. Bra att boka den i förväg, och det gör man enklast på nätet: http://www.tablemountain.net/ Om det är en blåsig dag kan det vara värt att ringa för att kolla ifall den går eller inte.

Historia: en helt nödvändig utflykt är den till Robben Island, ön där Nelson Mandela satt fängslad i 18 år (av 27 år i fångenskap). Man tar en båt från Waterfront, och blir omhändertagen av guider. På Robben Island bor idag bland annat före detta fångar och vakter sida vid sida och har skapat ett litet samhälle där forna fiender idag lever tillsammans som goda grannar och på ön finns noll (0) kriminalitet! Vår guide var en man som satt fängslad samtidigt som Mandela och kände honom väl. Hans berättelse, hans utstrålning och hela väsen visade att förlåtelse och försoning är möjligt. Han fick mig att tänka efter både en och två gånger över de ”oförätter” jag inte verkar släppa taget om. Men efter några dagars reflektion och blick in i själen har fått mig att släppa taget helt. Och det är som att bryta en förtrollning och känslan av befrielse är enorm. Vi har så mycket att lära av det här landet.



Mer historia och för att bättre förstå Sydafrika – gör ett besök på Iziko Slave Lodgehttp://www.iziko.org.za/museums/slave-lodge

Ett museibesök som är som ett knytnävsslag in i själen. Slaveri existerar än idag och en rundtur här ger en fantastisk inblick i en verklighet de flesta vill blunda för. Do it!

Utflykt: Ta en biltur längs Chapmans peak – en vägsträcka mellan Cape town och Nordhoek. http://www.chapmanspeakdrive.co.za/ Det är nog den vackraste kuststräcka jag någonsin upplevt, och det är några stycken vid det här laget (söker mig alltid till havet). En hisnande sträcka med de mäktiga röda bergen på ena sidan och Atlanten som breder ut sig oändligt på den andra. Vågorna kastar sig och krossas mot klipporna med en obändig kraft som får det att hisna i kroppen på mig. Där och då insåg jag att det är vid den här kusten jag vill, måste bo vid…

Efter den turen är du kanske sugen på lite mat och shopping? Åk vidare till Bay Harbour och marknaden. Där finns en marknad under tak där det säljs allt ifrån fina skor, kläder, väskor, smycken, mycket hantverk, hudvård – ja allt möjligt. Det är trångt och livligt. Är du hungrig fortsätter du in i mat avdelningen och där vimlar det av roliga matställen, allt ifrån braai till sushi, gröna juicer, ostron och champagne, sallader, ostar, vin..man slår sig ned med sin mat vid första bästa bord och bara tar in stämningen och människorna.http://www.bayharbour.co.za/default.aspx

Bay Harbour

Just det, en tur till en town ship tycker jag ni ska göra: det gjorde jag och det gjorde ett djupt intryck på mig – att möta ett väldigt välorganiserat samhälle med varma, generösa människor som värnar om sin community, som skapar möjligheter till ett värdigt liv under omständigheter vi svenskar inte skulle kunna föreställa oss att leva i. Jag tror, att många där är lyckligare där de lever många på liten yta, känner sig behövda, strävar mot viktiga mål, är bra mycket lyckligare och tillfreds med sina liv än vad många människor är i den här storstaden jag bor i. Bor ni på Antrim villa hjälper de er att boka en tur.


Så, det får räcka för idag. Kommer fler tips om andra orter. Snart. Det här var bara början, mjukstarten på mitt äventyr.


There’s a great world out there, go out and meet it!



Vaniljolja med Baobab

with Inga kommentarer

På Zanzibar köpte jag den mest fantastiska vanilj jag någonsin smakat – fruktig, söt, varm med en generös doft fylld av löften om kärlek, sensualitet och glädje. Jag älskar verkligen vanilj, det är en smak som ger mig en känsla av trygghet, som känns sexig och lekfull.

Vanilj i maten är gott (prova vaniljolja på salladen eller till att smaksätta en rotfruktsgryta, gärna till palsternacka) men i en kropps- olja är det den maximala doften! Här får ni receptet på en favoritolja – receptet finns i en av mina böcker, Lisens Indiska Spa, så det är en favorit i repris.

Tidigare hade jag oljan till försäljning men när jag lade ned produktionen försvann den också och numera gör jag bara till mig själv. Och nära vänner! Det är plättlätt, prova själv! Vanligtvis använder jag Jojoba- och Mandelolja men denna gång har jag bytt ut mandel mot en ny favoritolja – Baobab. Baobab trädet växer i Afrika och är ett smärre mirakel: trädet kan bära, i sin stam, upp till 120 000 liter vatten och kan leva upp till 5000 år. Frukten betraktas som en ”super fruit” tack vare det höga näringsinnehållet och dess medicinska egenskaper Inte undra på att det kallas ”Tree of Life”.

Baobab träd: superfood, super medicine, super water container, food for elephants and humans.
Baobab träd: superfood, super medicine, super water container, ger mat åt elefanter och människor.

Oljan, som pressas ur de små hårda kärnorna är rena medicinen för torr hud, den har en behaglig, lätt konsistens som snabbt absorberas av huden. Jag använder den både på maten och på kroppen. Jag doftsätter den gärna med antingen citrus eller Olibanum som anses ha en ”omedelbart grundande” inverkan, något som jag behöver dagligen eftersom jag har en tendens att låta huvudet dra iväg med mig!

Så, nu till receptet:

1 del jojobaolja

2 delar baobabolja

vaniljstänger – till 4 deciliter olja använde jag 3 vaniljstänger

Doftsätt eventuellt med eterisk olja av lime, citron eller Frankinsence (Olibanum)

Ingredienser till världens härligaste olja
Ingredienser till världens härligaste olja

Skär upp vaniljstången på längden.

Skär upp vaniljstången
Skär upp vaniljstången

Skrapa ur fröna och lägg dem i en torr, ren glasburk. Låt de urskrapade stängerna följa med i burken också.

Skrapa ur fröna.
Skrapa ur fröna.

Häll på oljan. Låt stå en stund innan du sätter på locket för att luftbubblorna ska få komma upp till ytan och försvinna.

Häll på oljan
Häll på oljan

Förslut burken med lock. Låt stå i ett skafferi ett par veckor. Eller i ett fönster, båda funkar. Sila bort vaniljstängerna, tillsätt den eteriska olja och häll upp på lämplig flaska. Använd för daglig insmorning och / eller som massageolja.

Låt stå en stund innan du sätter på locket
Låt stå en stund innan du sätter på locket

Lukta gott!


Cook for Hope

with Inga kommentarer

Ni som följt mig här ett tag känner till Econef, barncentret i Tanzania jag besökte i December, och som jag stöder genom att arrangera events för att samla in pengar. För er som inte känner till, ta en till här: www.econef.org

Nåväl, nu sprider sig välviljan som ringar på vatten och härliga Maya Nestorov som grundat företaget Oslagbar Hälsa har hakat på Econef – vågen. Maya är en hälsoinspiratör och en sprudlande, varm, och engagerad kvinna vars energi smittar av sig när man vistas i hennes närhet.

Nu arrangerar hon en Raw Food middag till förmån för barnen i Tanzania. Det blir en kväll fylld med nya smaker, inspiration, många skratt gissar jag och bra tips och recept ni kan ta med er hem.

Datum: 7 april kl 17.30-21

Anmäl er genom att maila Maya: oslagbarhalsa@gmail.com och betala in 1000 kr Bankgiro 385-7329. Har ni några frågor kan ni maila Maya. VARMT VÄLKOMNA!

Cook for Hope med Maya Nestorov
Cook for Hope med Maya Nestorov
1 2 3 4 5 33