Covergirl på gamla dar

with Inga kommentarer

Ja nä det hade jag nog aldrig anat att jag skulle hamna på tidningsomslag på gamla dar. Men det har jag. I senaste numret av tidningen Balder http://www.baldersforlag.se/ Och inte vilket nummer som helst, det är Jubileumsnumret – tidningen fyller nämligen 40 år i år.

Omslagsflicka på gamla dar...Foto Ewa Stackelberg
Omslagsflicka på gamla dar…Foto Ewa Stackelberg

Hur hamnade jag nu här? Rosendals trädgård har i över 20 år varit som ett hem och en plattform för mig på många sätt. Många av de som jag samarbetat med under åren har blivit nära vänner och vi har kommit att finnas i varandras liv på olika sätt. En f.d kollega var Mats Ahlberg, som under en period var VD var en av dessa som kom att bli en vän och genom åren har våra vägar korsats på olika sätt. Han är redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Balder som jag läst regelbundet under årens lopp. Det är en tidning som tar sig tid. Ger utrymme för samtal, samhällsreflektioner och porträtt av människor som vågat gå emot strömmen. Långa, djupgående artiklar. Den sticker ut i strömmen av publikationer med kort, snabb läsning. Jag har prenumererat på den i många år och läst med stor behållning, bidragit med en och annan text (om örter såklart) genom åren.

Samtal om livet i Plantboden på Rosendals trädgård med Mats Ahlberg Foto: Ewa Stackelberg
Samtal om livet i Plantboden på Rosendals trädgård med Mats Ahlberg Foto: Ewa Stackelberg

I början på sommaren korsades våra vägar igen – denna gång under sorgliga omständigheter. Så sorgliga att jag knappt står ut fortfarande faktiskt. Begravningen av en nära vän som plötsligt gått bort och som jag saknar gränslöst. På vägen hem gjorde Mats och jag sällskap och fick chansen att minnas vår gemensamma vän, om hennes betydelse i våra liv och hur vi kommer minnas henne. Vi talade om vad man lämnar efter sig och ”vad en människa kan göra”. Emilia gjorde väldigt mycket för väldigt många med sin generösa kärlek och begåvning att våga säga ”JA”.

Ett par dagar senare får jag ett mail från Mats som vill ha med ett samtal med mig i Balder om just ”Vad kan en människa göra?”. Ett tema jag funderar på dagligen och stundligen. Inte visste jag om jag har något vettigt att komma med men jag gjorde som jag lärt av Emilia – jag sa JA. Resultatet av detta kan ni ta del av i tidningen.

Fantastiska fotograf Ewa Stackelberg (läs mer om henne här, en fantastisk fotograf med en alldeles egen blick som lett till många utställningar och böcker) tog bilderna och vi hade en blöt men rolig Photo-session på Rosendals trädgård en regnig sommardag.

På lördag är det jubileumsfest, kolla in Balders hemsida om ni vill veta mer.

 Foto: Ewa Stackelberg
Foto: Ewa Stackelberg

Vad kan en människa göra? En fråga att leva med.

Ha det bäst, Lisen

Ta vara på solen – plocka Ringblomma

with Inga kommentarer

Solen ger järnet nu och ser till att lagra sin värme och sitt ljus i i allt som växer. Passa på att skörda Ringblommor, Johannesört, kryddor som Timjan, Rosmarin (läs mer här: http://lifebylisen.com/rosmarin-i-mitt-hjarta/), Kyndel och Oregano som alla är värmande, kryddiga och som hjälper oss hålla oss vid liv under vintern.

Skörda solvärme!
Skörda solvärme!

Ringblomman, Calendula officinalis, en kär vän efter alla år jag använt den till hudoljor, i salvor, i buketter, som infusion, i maten, i salt, i kryddblandningar och inte minst i buketter. Under mina år på Rosendals trädgård skördade jag mängder att använda i trädgårdens té-blandning till köket. Lyxig känsla att gå där i de ymniga raderna omgiven av blommor så långt ögat kunde nå. Fingrarna blir kladdiga av den eteriska oljan som också har en väldigt karaktäristisk doft.

Ringblomma blickar mot himlen.
Ringblomma blickar mot himlen.

Jag kallar ofta Ringblomman för ”hudens bästa vän” – man kan använda den i alla typer av hudvård och den läker all hud som är skadad, man kan ha den till att lindra eksem och psoriasis, torr hud, sårbehandling, skör hud, till barnrumpor och till åldrande hud. Ringblomman är bakteriedödande, antiinflammatorisk och sammandragande. En blomma att ha med sig hela livet helt enkelt då den passar alla hudtyper i alla åldrar.

Ringblomsolja
Ringblomsolja

Har du Ringblomma i trädgården, plocka på nu – den blommar ända in i September, så länge den tycker att solen är tillräckligt varm. Färska kronblad kan du strössla över maten, mixa med salt, blanda med Smetana till en gyllene röra att servera till rotfrukter, gör en infusion som stärker immunförsvaret eller bara strössla ut blommorna på bordet som dekoration.

Här från en dukning i Wij Trädgårdar som nu i helgen hade en Gala i samband med besök av Isabella Rosselini!

Gala dukning i Wij Trädgårdar
Gala dukning i Wij Trädgårdar

 

Mixa kronblad med Smetana:

Smetana och Ringblomma
Smetana och Ringblomma

 

Ringblomsolja:

Plocka Ringblommor en solig förmiddag. Sprid ut blommorna på tidningspapper ett par timmar för att en del av fukten ska dunsta. Bryt blommorna lätt för att få några snittytor. Lägg dem i en torr, ren glasburk, fyll den till en tredjedel med blommor. Häll på en ekologisk, kallpressad Olivolja. Häll sakta i en fin stråle. När burken är fylld med olja, vänta ett tag med att sätta på locket för att luftbubblorna ska hinna stiga till ytan. Inga växtdelar får sticka upp över ytan. Låt dem sjunka till botten.

Sätt på lock. Ställ burken i ett ljust men inte alltför varmt fönster. Vänd på den och öppna den för att få in lite syra en gång om dagen. Låt stå två veckor. Sila oljan genom en silduk, pressa ur de sista dropparna av olja ur duken. Häll upp oljan i en ren, torr flaska. Förvara den ljust och svalt, gärna i kylskåp. Använd till att smörja på huden eller i bivaxsalva. (se recept i Lisens Gröna Värld).

Sköt om dig!

 

Lisen

Guld från fjället

with Inga kommentarer
Hjortron
Hjortron. Direkt från Kittelfjäll

Ingenstans i Sverige är väl luften så ren och klar som i fjällen. Föreställ er luft som är så klar att man vill dricka den, vatten som är rent som kristall och smakar himmelskt. Så upplever jag de svenska fjällen, åtminstone där jag varit, i södra Lappland. Där, på myrarna, är det nu säsong för hjortron. Myrarnas guld. På fjällen växer också björken, vars sav man tappar på våren när tjälen släppt. Saven, som lagrats i björkens rot under vintern för att ge näring, vätska och kraft åt de första spirande löven, är också det en lyx att förtära. Det smakar inte jättemycket mer än vatten men känslan…att dricka vätskan som silats genom björken och som är fylld av livskraft – det är livskvalitet det. Tänk er nu, att man förenar hjorton och sav till en dryck…gudagott helt enkelt. Det vet jag för idag fick jag prova. Det kan du också göra om du råkar befinna dig i Stockholm. Ta dig till Stockholms matmarknad och fråga efter Hjortronsmoothien!

En komposition som Johanna Lundgren (på bilden nedan) komponerat tillsammans med Pelle Sturén (ägare). Som att dricka en solig dag på fjället tappat på flaska!

Johanna Lundgren med Hjortronsmoothie
Johanna Lundgren med Hjortronsmoothie

Och befinner du dig nära en myr och råkar ha björksav i frysen…lyllo dig, önskar dig en god skörd!

Det var faktiskt bara det jag ville berätta just idag.

 

Ha det gott, Lisen

Rosmarin i mitt hjärta

with Inga kommentarer

Rosmarin. Hela resväskan doftar starkt av Rosmarin. Efter nästan en månad i Frankrike har jag blivit närmast besatt av Rosmarin och använt det i nästan all mat jag lagat under den här tiden, såväl desserter, frukost som varmrätter. Kryddan som ger smak åt allt, piggar upp, ger energi, styrka och som värmer såväl frusna händer och fötter som frusna känslor.

Rosmarin, Rosmarinus officinalis, (betyder havets dagg) kan vi odla hemma i Sverige i krukor men kring Medelhavet växer den som ogräs i soliga slänter, och smakar så mycket mer än vad den vi driver upp hemma någonsin kan komma i närheten av. Solen, havet, fukten, de milda vintrarna, saltet, mistralen, jorden – allt det ger smak och doft.

Rosmarin i Annecy

Rosmarin är kryddan som stärker hjärtat, lugnar vid oro och lyfter humöret. Sammanfattningsvis kan man säga om rosmarin att den är:

– Värmande

– Cirkulationsbefrämjande (ökar hjärtats aktivitet)

– Lugnande

– Antioxidantrik (känd för sina föryngrande egenskaper!)

– Förebygger förkylning och infektioner

– Bra mot dålig matsmältning

– Stärker levern

 

Rosmarin är kryddan för dig som:

– Har spänningshuvudvärk

– Känner dig trött, frusen och nedstämd

– Behöver hjälp med koncentrationen

– Har kalla händer och fötter

– Har svullen mage / buk

– Problem med matsmältningen

– Har lågt blodtryck

– Lider av spänningshuvudvärk

Ett rosmarinbad gör gott vid träningsvärk eller spända muskler. Rosmarinvin (låt kryddan sjuda en stund med vin och smaksätt med honung) är ett medeltida recept som stimulerar aptiten. Ibland serverar jag det som en värmande dryck på vintern.

Varm äppelmust med rosmarin och chili skyddar i förkylningstider. En liten flaska eterisk olja av rosmarin är bra att ha i ditt gröna husapotek, till exempel kan du då göra en rosmarinolja som är bra till massage. Undvik rosmarin om du har högt blodtryck eftersom den ökar hjärtats aktivitet.

Så nu när jag är här, en France, frossar jag i Rosmarin och kryddar frukost, lunch och middag. I Annecy i alperna där jag tillbringade ett par veckor växer den inte vild som den gör i Provence, men jag hittade en trädgård som hade en hel häck och där plockade jag kvistar som stack ut genom staketet…

Det är säsong för persikor och aprikoser. Persika eller aprikos och Rosmarin är en match made in heaven. Här några enkla förslag på rätter jag hittat på: I

Persiko omelett – en enkel lunch en varm sommardag:

Dela en solmogen persika i smala klyftor. Stek dem tillsammans med färsk rosmarin i olivolja och havssalt. Rör ihop ett par ägg med lite vatten och häll ned i pannan och stek tills omeletten är klar. Mal på svartpeppar, släng på några oliver och lunchen är klar.

Bästa desserten:

Färska, solmogna aprikoser (eller persikor) med rosmarin och creme fraiche och hasselnötter:

Aprikoser och rosmarin
Aprikoser och rosmarin

Skiva aprikoserna, stek i olivolja (eller gott smör)och en gnutta salt tillsammans med rosmarin. I med en sked honung, stek en stund till på svag värme så frukterna blir lite karamelliserade. Lägg upp dem på ett fat, strössla hackade, rostade hasselnötter (eller pistagenötter) över. Servera med en generös klick Creme Fraiche.

Hur har ni det med sommarens romanser? Om det går lite sådär kan det vara bra att veta att man det förr sades att rosmarin står för trohet och kärlek, skyddar mot onda makter, stillar oro och är bra för romantiken.
Bon appetit!

 

Lisen

 

 

Viltskola del 45: Stensöta

with Inga kommentarer

Söt som socker med en smak som för tankarna till lakrits. Fats mycket sötare. Stensöta, Polypodium vulgare, trivs i skogen på mossiga stenar och berbsläntar, i klippskrevor och stenblock. Gillar torra, soliga platser. Förekommer i nästan hela landet.

Bladet ser ut som en liten ormbunke, och ÄR en slags ormbunke . Bladen sitter på en grenig, krypande jordstam, och det är den man äter.

Det växte gott om stensöta där jag tillbringade somrarna som barn. Jag minns hur spännande det var att plocka de gula rötterna, borsta av dem och äta dem som godis. Det var sött och en aning beskt och jag kände mig som ett skogstroll som samlade mat. Som jag gärna tillagade i lekstugan och tvingade brorsorna att äta med mig. De har klarat sig bra. Tur att jag inte förgiftade dem!

Stensöta
Stensöta

Roten innehåller en del kolhydrater som ger energi. Smaken påminner om lakrits, om man inte plockar den för sent på hösten för då har beskan tagit över. Förr kokade man te eller blandade ut torkad stensöta med rågmjölsgröt mot skörbjugg och gikt. Det låter inte jättegott men…funkar det är det säkert värt det!

Stensöta underifrån
Stensöta underifrån

Rätt tillagad och använd kan Stensöta vara en delikatess. Talade nyss med Jacob Holmström, som har restaurang Gastrologik. Jag var där och levererade ett gäng Stensöta som han skulle ha till att göra en absint av. Den får ni gå dit och smaka på för jag har ingen aning om hur man gör!

I ”Det Vilda Köket” tillagade Rune Kalf-Hansen, som var helt ny inför Stensötan, ett fantastisk varm Plommon-dessert. Var försiktig när du använder Stensötan, en liten bit ger mycket smak. Prova att hacka ner som kryddört i maten, i sallader, till kokt ris, pasta, quinoa, eller finhackad i panering till fisk, i bröd och såser. Kan säkert vara fin i desserter och maträtter i stället för lakrits.

Inlagda stekta plommon med stensöta. Foto Charlotte Gawell ur Det Vilda Köket
Inlagda stekta plommon med stensöta. Foto Charlotte Gawell ur Det Vilda Köket

Förr såldes Stensötaros på Apoteken och användes som ett svettdrivande och urindrivande och laxerande medel,  samt som hostlösande och slemlösande medicin. Vid hosta bereder man roten som infusion: ta en bit av roten, en – två decimeter (färsk eller torkad), i 2 dl hett vatten. Låt dra under lock 10-15 minuter. Sila bort roten och drick. Vid förstoppning bereder man den på samma sätt men låter roten sjuda i vattnet under lock 5 minuter. Drick ett par koppar / dag.

KOM IHÅG ATT DET INGÅR INTE I ALLEMANSRÄTTEN ATT GRÄVA UPP RÖTTER UTAN MARKÄGARES TILLSTÅND.

Smaklig spis, Lisen

Självporträtt

with Inga kommentarer

I november förra året var allt så tråkigt .Inga jobbuppdrag, ingen bok att skriva på, ingen sol, ingen glädje och jag kände mig allmänt ur gängorna. Livet stod i träda. Kände att ingenting var meningsfullt. Det blir så för mig på vintern och har jag dessutom inget för händerna då ballar jag ur. Men så fick jag en impuls…Hade länge gått och funderat på att göra en skulptur med min egen kropp som förebild, och täcka med krossat porslin. Och nu hade jag ju tiden! Gjorde två liknande figurer för ett par år sedan, då till porslinsföretaget Mateus som ville ha en ”fri tolkning” till deras stundande 20-års jubileum. Orimligt mycket jobb men SÅ tillfredställande och lustfyllt.

Mateus och Matea 2013
Mateus och Matea 2013

Jag krossade porslin som jag la på en frigolitform som en mosaik. Ett projekt som passade mig som handen i handsken – att hålla på med form, bygga sakta, pussla ihop små livsbitar som blir till en ny helhet.

Men min egen kropp…jag är nog inte ensam om att ha blandade känslor inför den, förundran blandat med värderingar. Om hur den ser ut eller inte ser ut, hur den fungerar och inte minst – hur den förändras med åldern.

Tog tjuren vid hornen. En skicklig konstnärinna (tack Mathilda Östman på Mosaic Sweden) skar ut en form i frigolit baserad på bilder och mått av min kropp. Val av porslin var en knäck att nöta – köra Mateus igen? Men vore inte det att upprepa? Har ju redan gjort två skulpturer med samma porslin. Så jag tänkte om, kom fram till vad jag ville, samlade mitt mod och tog kontakt med en av mina favoritkeramiker, vars porslin jag använt i säkert tio år och som jag aldrig tröttnar på, Calle Forsberg, http://www.calleforsberg.com/

Hittade telefonnumret på hans hemsida, ringde, anmälde mitt udda ärende ”Hej jag heter Lisen jag ska göra en skulptur som är jag och undrar om du har spill från din produktion som jag kan använda, jag är väldigt förtjust i det du gör och….” ja, jag babblade på och tänkte att han måste ju tro att jag är en galen stalker, till min stora glädje sa Calle ja. Ett par veckor senare åkte jag ut till hans ateljé i Saltsjö-Boo och kom hem med en låda full med trasigt porslin. Perfekt.

Fick tag på en fin ateljé nära där jag bor och där har jag hängt under lediga stunder sedan dess. Idag blev hon klar. Det känns nästan lite tomt.

 

Ett slags självporträtt
Ett slags självporträtt

Satte igång, vintern gick över så småningom och livsandarna gav sig till känna. Livet visade sig ha en fortsättning, känslan av mening hade bara gått lite vilse och är nu fast förankrad i mitt sinne och sakta sakta har skulpturen växt fram. Har kämpat med att inte värdera, inte försöka göra vackert, bara fokusera på att göra, låta henne bli som hon blir. En utmaning för mig som är uppfostrad i att prestationer ska värderas, betyda något, bli vackert.

Granskar henne. Är hon vacker? Knasig? Är det jag? Vad ska jag ha henne till? Ska jag bara ställa henne på vinden eller vara stolt och ge henne en hedersplats i hemmet? Vad är det jag lagt ned tid på? Men jag har älskat varje ögonblick av processen.

Tänker att det är med skulpturen som med livet. Man utgår från ett grundmaterial som är bästa möjliga under förutsättningar. Bitar går sönder, byts ut, man pusslar ihop, lagar, gammalt blir nytt och så, nu när jag är nästan 50 så, ja, efter alla utmaningar, kraschar, glädje, sorg, krossade drömmar och förväntningar, omreviderade självbilder,

ur kärlek och besvikelser, ur alla dagar så, ur all transformation så blev det en ny helhet som funkar, som är bra, som är. Kvinnan som är jag.

 

Inte vet jag i ärlighetens namn var jag ska ställa henne men som med allt annat skapande jag ägnar mig åt så är det faktiskt resan som är målet. Hållapåandet, det är då jag känner mig som mest levande.

 

 

Svejsan, Lisen

Livets salt

with Inga kommentarer

Jag håller det enkelt när jag lagar mat. Använder de finaste råvaror jag kan hitta (eko, säsong, lokalt) som jag kokar, ångar, kör i ugnen eller steker i lite smör. Inget avancerat. Inga märkvärdiga köksredskap utöver bra knivar och, jo, en bra mixer har jag också. Trodde nog aldrig att jag skulle behöva en grej till. Men, man ska aldrig säga aldrig och aldrig vara tvärsäker, för nu har jag blivit förförd av en ny köksleksak:  Saltsten. Ett rosa block av Himalayasalt som man hettar upp och steker mat på. Fisk, grönsaker, ja det går till och med att steka ägg på den.

Grönsaker på Salsten
Grönsaker på Salsten

Maten får en trevlig sälta och eftersom råvarna är så fina behövs just inga andra kryddor.

Just nu bor jag i en liten stuga på Gotland, alldeles inpå havet och vill helst vara ute hela tiden. Även när jag lagar mat. Tur att jag har salstenen med mig – när det närmar sig middagsdags ställer jag den på spisplattan och värmer sakta upp den (tar inte mer än 10 minuter), bär ut den och lägger på dagens middag som får steka på sig. Under tiden kan jag avnjuta solnedgången.

Solnedgång

Ja, så lägger jag upp på ett fat och äter.

Efteråt är det bara att skölja (och skrubba lite) av stenen som inte behöver rengöras med diskmedel, salt är bakteriedödande.

Läs mer här: http://www.vikingsun.se/produkt/saltsten-himalaya-30x20x3-cm/

Allt gott!

Lisen

Viltskola del 44: Backtimjan

with Inga kommentarer

En rödviolett doftande matta breder ut sig längs med gotländska grusvägen där jag vandrar, nära havet. Doften av hav, smultron och Backtimjan  fyller luften. Humlor, bin och fjärilar surrar lyckligt. Det är inte utan att jag instämmer i surrandet – Backtimjan har en solvarm, kryddig och jordig doft som är helt berusande.

Backtimjan bland stenar

Till skillnad från odlad timjan, Thymus vulgaris, som kan bli upp till 15 centimeter hög, så växer Backtimjan, som namnet antyder, nära backen, tätt utmed marken. Stjälkarna, eller skotten blir sällan högre än en decimeter, och får rödvioletta (ibland vit) blommor som växer som en krans runt stjälken. Bladen är små, äggformade och ludna nedtill.

Goda blommor
Goda blommor

Backtimjan trivs bra här på Gotland, likaså på Ölands alvar där marken är torr och stenig. Den är inte ovanlig i resten av landet, spana efter färgen, doften och humlornas surrande på dina promenader.

När du hittar den, plocka med dig några blommor hem, till att äta, dricka, göra örtsalt på eller torka till vintern. Idag blev jag inspirerad till en sallad med stekta Jordgubbar (skiva och stek helt snabbt i lite smör), Basilika, nyskördad Batavia sallat och Backtimjan. Strösslade på Fetaost. (Både salladen och jordgubbarna köpte jag idag på morgonen på Lilla Bjers, en ekologisk gård strax utanför Visby där jag handlar nyskördade grönsaker, och jordgubbar, varje dag. Hänger på låset strax innan de öppnar för att inget ska hinna ta slut! http://lillabjers.se/ ).

Fyndar på promenaden
Fynd vid havet.

Ikväll kan det nog bli en dessert med Smultron, Rosenblad och Backtimjan som jag svänger ihop på något sätt och serverar med syrad grädde. Sommar.

Att smaksätta drycker med Backtimjan är också trevligt: lägg in kvist i en kanna med vatten och låt dra ett par timmar för ett kryddigt bordsvatten. Drick en värmande infusion en sval sommarkväll – bara att lägga ett par kvistar i en tekanna, häll på hett vatten och låt dra fem-tio minuter.

Fler tips:

– Backtimjansaft är gott, lite roligt som alternativ till bär-, och fruktsaft.

– Saft av Vildrosor och Backtimjan är fint som snus.

– Låt jordgubbar och / eller persikor dra i en Backtimjansockerlag.

– Strössla blommor över en sallad.

– Blanda ned blommor i en lins-, eller bönsallad.

– Grilla hel fisk? Fyll den med timjan och citron.

– Rör ned några Backtimjanblommor i smör som gott tillbehör till grillad eller kokt majskolv.

– Ha med blommor i stekpannan eller i ugnen när du tillagar rotfrukter eller kött.

– Häll i en näve hackad Backtimjan i en skål tillsammans med ett par deciliter salt, häll över i en ren, torr glasburk. Använd som örtsalt.

Backtimjan är inte bara god, den har, liksom odlad timjan, medicinska egenskaper. Den är bakteriedödande, värmande, stimulerar blodcirkulationen, lugnande och slemlösande (har inom folkmedicinen använts till hosta).

Tack för idag!

Lisen

Viltskola del 43: Johannesört

with Inga kommentarer

Nu fyller den ängarna med sina små gula blommor,Johannesörten, Hypericum perforatum. En sägesomspunnen ört med rykte om sig att vara magisk, att verka som bot och skydd för kropp och själ, hus och hem. Man trodde att den var lika effektiv som skydd mot blixtnedslag och förtrollning som till att skydda boskapen i lagården.

Johannesört
Johannesört

Nå, det hör till det förflutna, vad man idag däremot kunnat bekräfta är att Johannesörten är bra till mycket annat, som att till att läka sår, verka smärtstillande, antiseptisk, virushämmande, inflammationshämmande och sammandragande vid utvärtes användning. Använd preparat på blomman till svårläkta sår, solbränna och andra lättare brännskador. Invärtes används Johannesört vid dålig matsmältning och vid blåskatarr.

Ok – så för att komplicera saker och ting – om du nu ska ge dig ut att skörda behöver du lära dig skilja på Äkta och Oäkta Johannesört (Hypericum maculatum). Lättast skiljer du dem åt genom att känna på stjälken; den äkta har två längsgående lister och på bladen genomskinliga körtelprickar som du ser om du håller upp bladen mot ljuset – det ser ut som om någon prickat det med en nål. Om du krossar en blomknopp mellan fingrarna färgas fingrarna röda av pigmentet hypericin. Den ”oäkta” har fyra längsgående lister som gör stjälken fyrkantig. Blommar från juni – september.

Här tillsammans med sina välgörande vänner Ringblomma och Lavendel
Här tillsammans med sina välgörande vänner Ringblomma och Lavendel

Ända sedan antikens Grekland har Johannesörten har också gjorts sig ett namn som en användbar växt att behandla oro, nedstämdhet, PMS och ångest med. Särskilt när man som kvinna befinner sig i övergångsåldern. Den ålder vi befinner oss i när vi ska gå in i en ny tid som en ännu bättre, klokare och visare version av oss själva.

Det har diskuterats en del huruvida Johannesörten är lämplig vid depression, och jag vill betona att den kan lindra vid lätt nedstämdhet som har sin orsak i utmattning. På hösten, när det blir mörkt och kallt, är vi många som får kämpa med att hålla livsandarna vid liv och känna att livet är värt att leva, då vänder jag mig till Johannesörten. Annars faller jag som en sten och vill inte röra på mig förrän löven börjar spira i maj. Börjar en kur med Johannesörts-tinktur en vecka i oktober, fortsätter med att smörja in huden med Johannesörtolja en gång i veckan hela vintern. Vid djupare depressioner bör man naturligtvis gå till läkare.

Och så har vi det här med att den inte ska kombineras med p-piller: Johannesörten slår ut p-pillrets verkan!

Ett klassiskt Johannesörtrecept är Hirkum pirkum – snaps smaksatt med blomma och knopp. I blomman finns ett pigment som heter hypericin som färgar snapsen vackert blodröd. Lägg en näve blommor i en glasburk och häll på Brännvin Special. Låt stå i ett ljust fönster någon vecka eller två. Sila bort blommorna och avnjut den kall.

Vill du göra egen olja? Enkelt. Plocka knoppar och nyutslagna blommor.

Lägg dem i en ren glasburk så den fylls till en tredjedel med ört. Häll på en fin ekologisk kallpressad olivolja. Sakta, i en tunn stråle. Det är viktigt att inga växtdelar sticker upp ovanför ytan.

Sätt på ett lock. Ställ burken i ett ljust men inte alltför varmt fönster. Öppna burken dagligen, lukta på oljan och kolla att den är ok. Sätt på locket igen, skaka lätt på burken så det blir lite rörelse i den. Efter två – fyra veckor kan du sila bort örterna och spara oljan i en glasflaska. Förvara mörkt och svalt.

Oljan kan användas att smörja in sig med vintertid, den är också fin att använda som bas i en bivaxsalva för sårbehandling. Johannesörten är specifik såtillvida att den kan kurera nervsmärta. Till exempel ischiasvärk. Jag hade diskbråck för ett antal år sedan och hade så ont att jag inte kunde gå. Nerver kom i kläm mellan ryggkotornas diskar och det var inflammerat. Då masserade jag ryggen med min röda olja för en stunds respit från värken. Det gjorde gott.

 

 

Sköt om dig, Lisen

 

Viltskola del 42: Cikoria

with Inga kommentarer

Himmelsblåa ögon sticker upp bland det höga gräset, Cikoria (Cicorium Intybus) på ängar och väggrenar här på Gotland. Tätt intill den meterhöga stjälken växer de, Cikorians blå blomma.

Ängens öga
Ängens öga

Visst ser den ut som ett öga med de blå blombladen, svarta ståndarna och de vita pistillerna.

Cikoria
Cikoria

Cikora är en växt för dig som gillar bittert (alla som gått en örtvandring med mig vet hur mycket jag älskar att prata om nyttan av det beska – magen och levern älskar bittra smaker, ät dem dagligen!). Bladen kan man blanchera och äta med vitlök och chili till exempel. Gott till pasta eller bara som en liten grön tapasrätt. Kronbladen kan man strössla över en sallad.

På engelska kallas Cikoria ibland för ”Coffee weed”, det ger oss en hint om hur den använts – nämligen som kaffesubstitut. Det finns produkter i hälsokostbutiker om man inte vill göra själv, bland annat den här som heter ”Bambu” som man kan ersätta kaffe med. Jag tycker nog att den har en egen smak och förtjänar sin egen plats utan att behöva agera ”substitut” för något annat!

Bambu, god Cikoria dryck
Bambu, god Cikoria dryck

Under Andra världskriget, när det kaffet ransonerades spädde man ut det med Cikoriarot. Man kan göra själv – gräv upp rötter när den blommat ut (höst), hacka dem i mindre bitar, rosta dem på låg värme i ugnen och mal till pulver.

Cikoria är bra för hälsan: stärker lever och matsmältningen, och kan användas både som laxativ och diuretika (urindrivande).

Den romerska poeten Horatius ( f 65 f Kr.) nämner Cikoria som en av beståndsdelarna i sin anspråkslösa diet, som även inkluderade oliver och malva.

 

Det var det hele! Havet väntar.

Hav
Hav

 

Lisen

1 3 4 5 6 7 8 9 34