En hand att hålla i

with Inga kommentarer

Det händer att jag glömmer hur bra jag har det, hur många vänner som finns omkring mig när jag behöver dem. Hur lyckligt lottad jag är som får arbeta med det jag älskar och – ja, allt jag nu kan glömma. Istället fokuserar jag på knasiga saker som till exempel allt jag INTE har, allt jag INTE gjort, allt jag inte har råd till och vill göra, alla oförätter som gjorts mig och annat som verkligen inte gör minsta nytta i mitt liv. Men så hör eller ser jag något som väcker mig, påminner mig om vad allt handlar om egentligen. I fredags fick jag veta att en äldre avlägsen släkting gått bort. Han var 99 år och var frisk fram till för 2 veckor sedan då han insjuknade och tyvärr fick en plågsam resa mot slutet, men nu har han fått frid och har lämnat den här världen. Han har levt ett rikt liv, har två barn och ett gäng barnbarn och barnbarnsbarn, rest över hela världen. Inte minst har han varit gift med sin hustru B i 77 år. 77 år! Kan ni föreställa er! De levde verkligen för varandra och oavsett vad som hänt under dagen tog de varje kväll varandras hand och somnade in hållandes händer. Tänk – att leva med någon så länge, att veta vad livet än bjuder på, vilka stormar man än drabbas av så finns där varje kväll, efter kväll efter kväll, en hand som söker sig till din.

När jag hörde det tänkte jag först ”wow, det kommer jag aldrig få uppleva”. Och började räkna  – även om jag skulle möta min livskamrat nu idag så skulle jag behöva leva tills jag blir 123 år för att ha en så lång relation, och det har jag verkligen ingen lust med! I flera sekunder gick jag in i det – att jag inte hade en hand att hålla i när jag somnar. Men så tog tanken en mer konstruktiv väg som gjorde mig glad: måhända finns där inte en och samma hand där dag efter dag eller ett och samma hjärta som bultar för just mig, men jag vet, att oavsett vad som händer, när livet gungar, själen tvivlar, när jag bara behöver någon så finns det ALLTID en axel att luta mig mot, en vän som sträcker ut en hand och ser till att jag inte faller. Någon att dela ett skratt med, en varm kram som värmer mig. Inte minst blir jag påmind att jag när som helst själv kan sträcka ut min hand och det finns alltid någon nära som tar tag i den. Vilken härlig tanke  – alla dessa händer som finns för mig, alla mina vänner som finns där, mina syskon som jag ju faktiskt delat mitt liv med så länge jag kan minnas, deras barn som kommer följa mig livet ut (hoppas jag!), alla gemenskaper jag faktiskt är en del av. Att jag har nära till naturen där jag aldrig är ensam. Blir alldeles varm, glad och trygg av tanken.

Så jag tackar för min vän som delade berättelsen om hur hennes föräldrar somnade hand i hand varje kväll, och för hur hon så fint delade med sig till mig av sin fars resa mot livets slut. För jag blev påmind om allt jag har och vad som är viktigt för mig.

Nu är jag vaken.

 

Happy monday ya’all.

Bland vete och malt

with Inga kommentarer

Igår var jag på mitt livs första Øltur. En ölvandring. Det var något nytt för mig. Med brygmester Per Kølster. Mannen bakom Humlebaeks enda (?) mikrobryggeri.

Bryggeriet och malteriet ligger på  Årstidernas gård Krogerup i Humlebæk utanför Köpenhamn. (Ni vet, Årstiderna som levererar lådor med ekogrönt till dörren). Nå, jag har aldrig varit mycket av en öldrickare, men ibland, när tillfället, sällskapet, stunden är det rätta så är det bara så…gott! Flera sådana stunder har jag haft under min Danmarkssemester, (eller ”staycation” som jag och min väninna kallade vår semester eftersom vi knappt rörde oss från gården. Och varför skulle vi gjort det – här fanns allt vi behövde – biodynamiska grönsaker runt knuten, gårdsbutik to die for, sköna människor och nära till havet). Mikrobryggeriet, och malteriet är gårdens senaste nytillskott och låg vägg i vägg med mitt sovrum, så det föll sig liksom naturligt att smaka på den gyllene drycken då och då!

Det här är bryggerimästaren Per Kølster himself, i sin ”humleplantage”:

En bryggerimästare är helt enkelt den person som omvandlar det här:

 

Till det här:

 

Som hamnar här:

På ölvandringen berättare Per om vetets väg till flaskan, om konsten att göra sin egen malt så den blir precis rätt, om hur årstider och väder påverkar ölets smak, så även om receptet till en ölsort kan vara densamma så kan smaken skilja sig åt från gång till gång. Det är, som jag ser det, skönheten med ”terroir”, lokala produkter som får sin prägel av platsen – av jorden, luften, människorna….som är ett med sin omgivning helt enkelt. Per börjar bli ett med sin nya omgivning, tidigare låg bryggeriet på Fuglebjerggaard (be mig inte uttala det, han vrider sig av skratt när jag försöker!) men förra året kom han till Krogerup och här kan man också köpa ölet. Hans mission är att brygga öl av lokala, ekologiska råvaror och egentillverkad malt. Vetet växer runt knuten, likaså kornet som omvandlas till malt i malteriet. Jag är svag för nördar och imponeras av kunskap – Per är en skön blandning av båda med lång erfarenhet av odling, ölbryggeri, ekologi, han har skrivit en bok om äpplen och – ja läs mer om hans bakgrund här: koelster.dk/

Jag har smakat på ölsorter med namn som ”Nattens dronning”, ”Høstøl”, ””Lyse Naetter” och ”El’lens Lyst”(jag gissar att det söljer sig en poet bakom det breda leendet) så ni förstår ju…då är det inte svårt att övertala mig att dricka öl!  När Per  pratar om vetet som svajar i vinden, om konsten att göra malt så låter han och ser ut som en förälskad man. Och mycket riktigt beskriver han sin relation till vetet som ett äktenskap som varat i 30 år!

Vi får hoppas att det fortsätter lyckligt för ölen som kommer ur detta lilla bryggeri är faktiskt en smaksensation. Det finns inte att köpa i Sverige. Än. Men ta en tur till Krogerup, besök gårdsbutiken som är öppen fre – sön, och köp med en flaska eller två. http://www.aarstiderne.com/

1 och 2 september är det Höstmarknad där, har ni vägarna förbi så ta chansen att besöka då! Det bjuds på massor med god mat, butiken fylls med gårdens skörd och inte minst får ni tillfälle att gå på öltur!

 

Det var det hele!

Tjing

 

 

Grönt i glaset

with Inga kommentarer

Ja, jag vet jag upprepar mig med mina gröna drinkar men måste bara dela denna – för tillfället har jag regnig semester i Humlebaeck, utanför Köpenhamn, där jag bor på en stor gård. Regnet bekommer oss inte – det är skönt att ligga inne och läsa, göra utflykt till Helsingör, småjobba lite vid datorn, samtala och laga mat. Extra njutbart blir det ju att gå ut i landet och skörda färska grönsaker. Det är bland det härligaste jag vet och en lyx för mig som bor i stan och på sin höjd skördar basilika på balkongen. Men det är liksom inte samma sak. Så nu blir det mycket grönt på fatet och i glaset. Gårdagens ugnsstekta fisk simmade i ett grönt hav av koriander, basilika, mynta och annan smakrik klorofyll. Morgonens gröna drink innehöll nyskördad sallad och gurka, svinmålla,  lokal päronmust, smultron som jag hittat i skogen, hallon från busken utanför dörren, citronmeliss, äpple och blötlagda aprikoser. Toppa med hackade hasselnötter och hallon.

 

Livet blir inte alltid som planerat och lika bra är det. Planen var att bila med väninnan i Frankrike nu men så inträffade en massa saker som gjorde att hon behövde vara kvar i Danmark så jag kom hit istället. Och faktum är att det är precis vad jag behövde. Kravlöst umgänge, lite regn så man kan ta det lugnt, ta dagen som den kommer. DET är semester för mig.

Hoppas ni har det skönt var ni än är!

 

Lisen

Ört-tv

with Inga kommentarer

Det var tänkt att min semester skulle börja idag, men så fick jag ett så inspirerande mail…franska dokumentärfilmaren Capucine Lafait och hennes kollega Awa Ly som gör en tv-serie om naturlig skönhet. De har mött kvinnor i Harlem, downtown NY, Senegal, Indien, Rom och Beirut och intervjuat dem om skönhet och livsstil – nu är det dags att sätta Stockholm på kartan för naturlig skönhet! Så vi gjorde en liten örtvandring i den vilda naturen som just nu erbjuder fläder och lindblom, rödklöver, våtarv och svinmålla, och, naturligtvis, på Rosendal där vi njöt av lavendel, rosor, mynta och färska grönsaker. Här får ni några beautytips  inför sommaren! I Frankrike är intresset för naturlig livsstil, naturkosmetik och biodynamisk odling stort, programmet är redan insålt till flera TV-kanaler i Frankrike och andra länder. Man undrar när svensk tv ska haka på…jag har värsta bra programidén ju! SVT har tackat nej, men det finns ju fler : )

Nu till recepten:

Grön drink: Bra mat skyddar huden! Med frukter och örter som stärker, rensar och skyddar kroppen mår man bra hela dan. I dagens gröna mixade jag ihop:

1 äpple

1 dl färskpressad äppelmust

några nyskördade salladsblad

några myntablad

en handfull våtarv

en handfull svinmålla

1 tsk nässelfrön

Toppa med rostade paranötter som innehåller mycket selen – skyddar mot solens strålar! Gott.

Fläderblom: ger huden fukt och läker om man bränt sig i solen. Enklaste ansiktsvattnet gör du såhär: lägg en fläderblomma i 5 dl kallt vatten. Låt dra minst 4 timmar. Badda huden med vattnet.

 

Lindblom: ger fukt åt torr hud och svalka efter en dag i solen. Nu blommar linden så det är bara att ge sig ut och plocka! En infusion gör du såhär:

5 dl vatten

5 klasar med lindblommor

Koka upp vattnet, stäng av värmen, lägg i blommorna, låt dra under lock tills vattnet svalnat. Sila bort blommorna. Det går också att göra som i receptet ovan med fläder.

 

 

Lavendel: rena husapoteket – lugnar, balanserar nervsystemet, svalkar, är antiseptiskt, avslappande, stärkande, sammandragande. Badda huden med lavendelvatten om du har bränt dig i solen, har små sår som ska läka snabbt, kliande myggbett, spänningshuvudvärk, magknip, är ur gängorna, har svårt att sova eller bara vill dofta lite gott : ) Lavendel kan du bereda som jag beskrivit lavendel och fläder. Eller lägg blommor i salt, låt stå en vecka och använd sedan i bad eller fotbad.

Ros: Blommornas blomma, väldofternas väldoft, blomman som sätter ord på hjärtats röst! Bara tanken på rosens doft ger oss en känsla av välbehag. Nu är det rostid – bästa medicinen mot allt som är mörkt, jobbigt, tråkigt, irriterande eller allmänt trist är att stoppa ned näsan i en doftande ros och andas in doften djupt ned i lungorna där den kan få vara kvar tills den behövs i mörka november eller nåt. Rosen är harmoniserande, upplyftande, afrodisisk, svalkande, bakteriedödande, C-vitaminrik, hudläkande, sammandragande, hjärtstärkande, svalkar ett överhettat sinne och stärker självförtroendet. I ayurvedan sägs det att man ska dricka en rosenlassi när man kommer hem från en ansträngande dag på jobbet för att lugna sinnet, bli mer närvarande och få en romantisk afton! Ok, här är receptet:

2 dl naturell yogurt

1 näve nyplockade rosenblad

lite honung

eventuellt lite vanilj om man tycker det är kul

Mixa. Serveras kall i ett vackert glas.

Ja…det var det.

 

Och till alla er som är kvar i stan – linden blommar, särskilt på natten – ta en promenad på St Eriksplan (där finns flera lindar!), längs Karlavägen, Vallhallavägen, Erik Dahlbergsgatan eller var ni nu hitter era lindar  – och NJUT av den intensivt ljuva doften!

Lisen