Nya tider

with Inga kommentarer

Solen glittrar över havet som ligger alldeles stilla. Gräset är illgrönt och himlen knallblå. Temperaturen ligger på sådär 10 grader och det är en alldeles alldeles….underbar dag. Mitt i vintern. Inte mig emot alls. Befinner mig cirka en mil utanför Västervik.  Som barn var det hit vi åkte på somrarna och som vuxen har jag återkommit periodvis, helt off-season och gärna ensam, för att få tänka i lugn och ro, skriva och framför allt, vara vid havet. Här stannar tiden.

En dag som denna, årets sista dag, funderar jag, liksom många andra, på året som varit, på vad jag vill lämna bakom, vad jag vill åstadkomma och drömmer om för 2012. Gör listor på än det ena än det andra. Drömmer, censurerar, drömmer nytt. Nyåret innebär ju något slags hopp och förväntan om att livet ska bli annorlunda, att jag ska bli en bättre människa, att livet ska berikas på olika sätt. Det blir långa listor. Mycket papper. Mycket tänka. Tills nyss när jag tittade ut över horisonten. Ut på havet, öarna som stått där i tusen och åter tusentals år, utsikten som etsat sig fast på min näthinna efter alla timmar jag begrundat den under årens lopp. När det slår mig – ett nytt år betyder ingenting! Vågorna kommer fortsätta guppa mot strand på samma sätt i övermorgon fast det är ett nytt år, stormar kommer komma och gå, stiltje ge ro ibland. Det fick mig att skratta. Vad betyder ett datum? Inget och allt kan förändras över en natt men sällan för att det är just ”nyår”. Livet är som havet så nu bränner jag alla mina listor och ber en bön istället att livet ska flöda och jag ska våga släppa taget om strandkanten, lita på att livet bär, möta nya äventyr med likasinnade och möta framtiden med öppet sinne och öppet hjärta.

Här lämnar jag över till de som är visare än jag – en text som betytt mycket för mig och som tål att läsas om och om igen.

Önskar er ett gott fortsatt flöde i livet!

”The elders say:

There are things to be considered (now).
Where are you living?

What are you doing?

Are you in right relation?

Where is your water?

Know your garden.

It is time to speak your truth.

Create your community.

Be good to eachother.

And do not look outside yourself for the leader.

This could be a good time!

There is a river flowing so very fast.

It is so great and swift that there are those who will be afraid.

They will try to hold on to the shore.

They will feel  they are being torn apart, and they will suffer greatly.

…the elders say we must let go of the shore

Push off into the middle of the river, keep your eyes open,

And our heads above water.

See who is there with you and celebrate.

At this time in history, we are to take nothing personally,

Least of all ourselves.

For the moment that we do our spiritual growth and journey comes to a halt.

The time of the ”lone wolf” is over.

Gather yourselves!

Banish the word struggle from your attitude and your vocabulary.

All that we do now must be done in a sacred manner.

And in celebration.

We are the ones we have been waiting for.

Hopi prayer

Hopi elders, 2000 through Little Grandmother.

 

Förkyld?

with Inga kommentarer

Talade nyss med min förkylda bror och hans lika förkylda hustru som undrar hur de ska ta sig igenom juldagen med 3 barn och ytterligare julfestligheter med livet i behåll! 3åringen har just haft en rejäl förkylning och nu kärleksfullt delat med den av sig till sina föräldrar. Själv är han nu pigg som en nötskrika och kör med sin omvärld med all den kraft och slughet som bara en treåring som är yngst i syskonskaran kan.

Jag misstänker att de inte är de enda som drabbas nu såhär när helgen äntligen är här, det har varit en hektisk period med alla förväntningar och fix inför julen, jobb som ska jobbas klart, släktingar som ska besökas och allt vad det nu innebär med just jul. Livet har gått på högvarv och så nu, när man då äntligen ska umgås, trivas, njuta och koppla av så passar kroppen på att bli förkyld! Nå, det är kanske inte bara av ondo, då får ju kroppen den vila den så länge längtat efter…men här får ni några knep för att hålla immunförsvaret på topp.

Först har vi de gamla livsstilsråden som aldrig blir omoderna…motion, vistas utomhus, god nattsömn, regelbundna mat-, och sovtider, dra ned på socker och alkohol. För att snabbare bli frisk – undvik mjölkprodukter (som är slembildande), socker, vitt mjöl, tung mat överhuvudtaget. Ät enkel, värmande mat som buljonger (bra tt dricka lite då och då under dagen), curryrätter med chili, drick varma teer.

Jag utgår ifrån att du använder ekologiska råvaror till alla tipsen  – då får du bättre effekt och kroppen slipper ta hand om de gifter som man får på köpet annars.

Kuren finns ofta i skafferiet, så även nu. En trotjänare som håller snorbakterier borta är vitlök.

Ät  vitlök mycket och ofta såhär års, det är den mest kraftfulla medlemmen i lökfamiljen och håller såväl bakterier som parasiter borta, är värmande, transporterar ut tungmetaller och annat skräp som vi inte vill ha kvar i systemet, tar kål på svampinfektioner och lindrar öroninflammation. Billig, enkel och lättillgänglig medicin! Just rå vitlök är kanske inte så lockande för många. Dels får man en väldigt speciell andedräkt, dels är det väldigt hårdsmält och har man inte en väldigt kraftfull matsmältning blir man mest bara svullen och gasig. Då är det nästan så man hellre tar förkylningen! Jag som tillhör kategorin känslig mage har provat mig fram till olika sätt att få i mig vitlök utan de tråkiga konsekvenserna och mitt absoluta bästa vitlöksrecept alla kategorier som dessutom är så gott att man VILL äta vitlök varje dag är marinerade vitlöksklyftor. Man låter klyftorna dra i en marinad av tamari, honung, chili och ingefära i ungefär en månad. Sen kan man äta dem som dem är, lägga dem i soppor, grytor, såser eller vad man vill, och dessutom använda själva marinaden som blir supergod. På det sättet har de ämnen som gör att man blir så svullen i magen försvunnit, men allt det läkande goda finns kvar.

Gör såhär:

Skala (ekologiska) vitlöksklyftor försiktigt så det inte blir massa ”hack” i dem. Lägg dem i en  ren glasburk. Gör en marinad av 1 del tamari, 1/3 vatten, några matskedar honung, hackad färsk eller torkad chili och riven färsk ingefära. Häll marinaden över vitlökarna. Förslut burken och ställ den i kylskåpet. Ta ut burken då och då, öppna locket och rör om. Det kommer upp en massa små bubblor av gaserna från vitlöken.

Ät en klyfta om dagen i förebyggande syfte, eller 4-5 klyftor om dagen vid förkylning. När jag känner antydan till förkylning eller känner mig hängig gör jag en stark tomatsoppa med några av de här klyftorna i. Brukar känna mig bättre efteråt.

Pröva att blanda marinaden med sesamolja – blir en god dressing.

Jag nämnde vitlök mot öroninflammation också så det är väl bäst jag berättar hur! Har man sagt A får man säga B. Man häller helt enkelt en droppe vitlöksolja  i örat. Det häver inflammationen, är avsvällande och bakteriedödande. Oljan gör vitlöken lite mildare, så den inte skadar huden. Såhär gör du oljan: krossa några vitlöksklyftor och lägg i en ren glasburk. Häll på olivolja och låt stå minst tre dagar. Sila genom kaffefilter eller silduk. Håller länge i kylskåp.

Man kan göra lökomslag också med gul lök. Både jag och mina syskon tillbringade många timmar som barn med lökhack i örat. Det var inte så kul men det funkade och vi slapp ta antibiotika!

This is how you do it: Hacka löken, lägg hacket i en näsduk eller en bit bomullstyg. Värm knytet på ett element, på en värmeflaska eller ett varmt kastrullock. Lägg knytet mot örat och sätt en ullmössa på huvudet som täcker omslaget och håller det på plats. Ligg ned med det onda örat mot kudden. Efter en stund dämpas svullnaden och smärtan försvinner.

Fler förkylningskurer: ingefärste med citron och cayenne. Mycket renande, bakteriedödande, slemlösande och cirkulationsbefrämjande. Drick en kanna om dagen vid behov. Såhär gör du:

Häll vatten i en kastrull, riv en bit ingefära på den grova sidan på rivjärnet, koka upp vattnet och låt sjuda under lock fem minuter. Pressa i saften av en citron. Tillsätt en nypa cayennepeppar. Söta med lite honung när blandningen svalnat något.

(Foto: Lena Koller)

En till? Ok, här: jag gillar kurer där maten blir din medicin och medicinen din mat, som den gode Hippokrates förordade för några tusen år sedan. Det här receptet har jag fått av en av mina lärare i USA, Rosemary Gladstar, som kan få den starkaste medicin att smaka gudomligt. Prova det här receptet när näsan rinner som Niagarafallen och huvudet känns som ett snorfyllt klot. Cayenne innehåller C-vitaminer och verkar slemlösande, bakteriedödande och renande.

4 gula lökar, skalade och grovt hackade

1 tsk ( eller mer – smaka dig fram) gul, stark curry

Cayennepeppar

Olivolja

ev 1 tsk marinad från marinerade vitlökar (se recept ovan)

2 vitlöksklyftor, grovt hackade

Saften av 1/2 citron

1 – 2 msk färsk hackad persilja

Bryn löken i olivoljan och blanda ned curryn. När löken börjar mjukna, tillsätt vitlök, marinad och  cayenne. Pressa saften av en halv citron över blandningen och strö över persilja.

Som ni kanske märkt har ovanstående kurer några gemensamma nämnare: vitlök, lök, curry, cayenne, chili och citron. Använd dessa råvaror flitigt efter eget sinne så håller ni er friska och krya!

Och sist men inte minst…är du förkyld vill kroppen vila under ett varmt täcke. Det är till syvende och sist den bästa kuren av alla!

 

Stay warm!

 

Lisen

Älska kålrötter!

with Inga kommentarer

Hur har ni det i vintern? Jag hoppas att ni tar vara på den här mörka årstiden genom att ta det lugnare, reflektera över hur ni vill att 2012 ska gestalta sig. Att kalla någon för kålrot är kanske inte direkt en komplimang men när vi nu närmar oss ett nytt år och är öppna för förändringar så kanske vi ska tänka om? Att kalla någon ”kålrot” borde ju vara en komplimang – för kålrötter är något väldigt fint!

Låt mig berätta om vår vän Kålroten, känd i vetenskapliga kretsar som Brassica napus ssp. Rapifera

Är den inte söt?!

Sannolikt har kålroten sitt ursprung i Nordeuropa, och våra nordiska förfäder knaprade glatt i sig den gula roten. Ja, om de vara glada eller inte kan jag inte svära på men faktum är att kålroten var tillgänglig, lättodlad och billig. Under världskrigen hjälpte den många att överleva långa kalla vintrar. Kålrot var och är lämplig vinterföda tack vare sin höga hållbarhet (ett stort plus kan man tänka då det inte fanns kylskåp) och sitt näringsinnehåll.

Kålrötter är ett miljövänligt inslag i köket eftersom de odlas i Sverige på friland och det är lätt att hitta ekologiska. De är goda, smakrika, näringsrika och ger en skön mättnadskänsla. De har mängder av läkande egenskaper och inte är de dyra!

Vi har av någon anledning fått för oss att vi behöver äta massor med färsk frukt även på vintern för att få i oss C-vitaminer som ska hålla oss friska, och så importeras det mängder av färska frukter från jordens alla hörn. Frukter som (om de inte är eko) någon människa, eller flera snarare, på andra sidan jorden betalat med sitt liv för  genom att dagligen vistas bland odlingarna och alla gifter som används i odlingen. Och som vi glatt tuggar i oss. Känns onödigt tycker jag. Särskilt när det finns C-vitaminrika rotfrukter, odlade här hemma. Jag menar inte att vi ska avstå helt från tropiska frukter, men njut dem med måtta och respekt, och för att det är gott. Näringen och antioxidanterna finns på närmare breddgrader ju. Mitt tips är att hellre köpa ekologisk tropisk frukt och äta mindre av den, än att köpa billig, giftig frukt ofta. Som jag ser det är det bättre ekonomi! Hur hänger det här ihop med kålroten? Jo, den är fullproppad av just nämnda C-vitamin. Så pass att den kallas för ”nordens apelsin”. På engelska engelska heter den ”Swedish turnip”.

Här får ni några bra skäl att äta kålrot, om ni inte redan gör det:

– Främjar tarmarnas funktion (mycket fibrer som sätter fart på magen)

– Bidrar till en frisk bakterieflora i magen

– Redan de gamla grekerna åt kålrot i syfte att förebygga cancer.

– Stärker lungor och luftvägar och används vid behandling av sjukdomar i luftvägarna. Tex slemlösande vid hosta, lindrar halsont och bronkit

– Används vid behandling av anemi (järnbrist) tack vare den höga järnhalten

– Innehåller förutom redan nämnda C-vitamin, järn och fibrer även vitaminer A och B6, folat, magensium, kalcium, kalium och koppar

– Stärker immunförsvaret och bidrar till att bekämpa infektionssjukdomar

– Balanserar nervsystemet

– Stärker skelettet

– Reglerar aptiten

– Bra mot utvärtes inflammation. Badda avkok på kålrot på klåda, eksem, klåda och utslag.

– Bidrar till att läka inflammatoriska hudproblem som till exempel akne

– Ger energi så man orkar ha kul

– Kålrot lär stärka minnet!

Har ni blivit inspirerade nu? Med sitt gula, nästan kryddiga innehåll (smakar som…kål. Surprise!) är den lätt att använda. Tänk rotmos, pytt i panna, råstekt skuren i tunna skivor i smör eller olivolja, som smaksättare i grytor, pröva den råriven eller i soppa, gratinerad, ugnsbakad, eller koka och mosa till puré med smör och persilja. Såhär i juletid är kålroten ett välkommet inslag på julbordet för alla vegeterianer, eftersom man kan griljera den precis som skinka – billigare, miljövänligare och djurvänligare!

Ät den med vitlök för att det är gott och för att den blir ännu bättre mot immunförsvaret och förkylningarna håller sig på avstånd.

Det finns en gammal huskur mot hosta med honung och kålrot. Honung är slemlösande och antiseptiskt och kålroten stärker luftvägarna. Gör såhär: dela kålroten på mitten, gröp ur den som en skål och smörj insidan av ”skålen” med honung. Låt stå några timmar. Honungen drar ur vätskan ur kålroten och blir till en finfin hostmedicin. Förvara i kylskåp och ta en tesked några gånger om dagen vid behov. Fiffigt va?

Så gissa om jag kommer äta kålrot i vinter – jag kommer komma ihåg allt och bli supersmart, få starka ben (gäller att hålla efter bentätheten när man är mitt i livet och bor i ett land där solen bara lyser några månader om året), bli lugn o fin (I say no more…), må bra i magen hela långa julen, ha massor med energi och ha finfina järnvärden.

Tack för idag, ha det fint. Ät kålrötter och njut av livet : )

Lisen

 

 

Solskockor!

with Inga kommentarer

Nu har det redan gått 4 månader sedan jag började mitt ”lokalmat”projekt. I början var det en utmaning att hela tiden välja svenskt och anpassa mig till 100% till vad säsongen erbjuder, men nu har det blivit en vana. En vana jag stortrivs med och mår bra av! Och det funkar. Råvarorna finns, jag lägger ned MINDRE pengar på mat fast jag äter lokalproducerat och ekologiskt. Det finns ju en myt om att det är dyrare men det kan jag nu intyga att det är det alltså inte!

Igår var jag på middag arrangerad av Saltå Kvarn och hade förmånen och ynnesten att möta ett helt gäng med fantastiskt kunniga, inspirerande, insatta människor som alla har det gemensamt att de värnar om maten, människan och miljön, och alla vill de rädda världen! Det var Emelie från Naturskyddsföreningen, Ellinor Ekes från U & W (ett företag som arbetar med att förena god lönsamhet med socialt ansvar och miljö), en kvarnmästare som kan allt om sädesslag och malning, flera odlare, mjölkbonde från Skäve gård i Järna, en köttbonde, flera miljökonsulter, skribenter, inköpare och annat löst folk – alla med den gemensamma drömmen om en grönare värld. Jag satt med öron stora som parabolantenner och lyssnade på vad de hade att säga om utvecklingen och inser att det FINNS lösningar, och det FINNS en vilja till förändring, det FINNS kunskap och det FINNS alternativ! Det jag fick höra om den konventionella odlingen och ur matproducenter girigt utarmar jordens resurser, vad jag fick lära mig om GMO och om gifter som lagras i jorden…det är för grymt för att återges här så jag avstår och håller mig till det som är positivt!

Klimatförhandlingarna i Sydafrika må ha gått åt pipan då inga av världens ledare tycks vilja ta ansvar för vår miljö, men när jag satt med det här gänget igår insåg jag att det är VI- vi företagare, konsumenter och producenter, vanliga människor som du och jag, vi som är på gräsrotsnivå relativt sätt, det är faktiskt VI som kan göra skillnad, oavsett vad våra ledare tänker. Tillsammans är vi fler och det är bara att kämpa vidare!

Till min glädje insåg jag också att mitt lilla projekt med att äta lokalt i säsong och vara konsekvent med det faktiskt är en del av lösningen. (Jag betonar ”del av”. Självklart ska och behöver vi importera en hel del men vi ska ALLTID värna om HUR det vi konsumerar är producerat). Om vi använder jordens resurser annorlunda och odlar mat till oss där det idag är betesmark åt köttdjur kommer vi en bra bit på vägen till att producera mer mat. Det gäller inte bara i Sverige förresten. Så jag knotar på med mina rötter! Idag har turen kommit till JORDÄRTSKOCKA.

Jordärtskockan ska jag erkänna har inte haft någon stor plats i mitt kök tidigare, inte för att jag inte tycker den är god, den har bara inte ingått i min repertoar. Vanedjur som jag är. Men så fick jag en jättepåse av de små knölarna när jag beställde ”Lantlådan” från Årstiderna för ett tag sedan, och då var det ju bara att börja använda dem. Det är en av fördelarna med att beställa lådor – då blir jag utmanad att testa sånt jag inte är van vid. Det är karaktärsdanande! Personlig utveckling som en biverkan när man äter lokalt är inte fy skam!

Visst är de vackra! Med sitt tunna skal och unika former – de är som små granater laddade med solenergi, något vi behöver nu! Jag är stormförtjust helt enkelt.

Nå, Jordärtskocka. Helianthus tuberosus. En glad släkting till Solrosen som har sitt ursprung i Nordamerika. Den odlas för sina goda rötters skull men är också ett vackert inslag i rabatten med sina höga, glatt gula blommor. Stjälken kan bli upp till 3 meter hög och högst upp får den en liten gul blomma. Drar man upp den får man upp de små knölarna, jordärtskockor, som påminner lite om potatis i sitt växtsätt. Man kan med fördel låta dem stå ute när det är kallt, de blir bara godare av att ha gått igenom en frost.

De kallas även för Solskockor, på engelska Sunchokes (vanligare är Jerusalem artichoke, och nej, de har ingenting med Jerusalem att göra). Liksom solrosen vänder de ständigt sitt vackra ansikte mot solen. Till utseendet påminner de lite om ingefärsroten, konsistensen är krispig och smaken påminner om vattenkastanjer, som ofta används i asiatisk matlagning. Man kan äta dem råa, men jag rekommenderar att man tillagar dem ordentligt. Det finns en förklaring till det: ingen har nog uttryckt det bättre än engelsmannen John Goodyer som 1617 skrev:  ”they cause a filthy, loathsome, stinking wind within the body”. ”De orsaker en skitig, outhärdlig, stinkande vind i kroppen”. Ja, den lilla söta roten är lite svårbearbetad för matsmältningsystemet. Till skillnad från de flesta rotfrukter som innehåller kolhydrater som är hyfsat lätta att bryta ned och tillgodogöra sig, så innehåller vår soliga lilla vän upp till 50% inulin, en kolhydrat förvisso men en polysackarid som består av kedjor av fruktos. Dessa är värdefulla som fibertillsats inom matindustrin. Vårt matsmältningssystem saknar enzymer för att bryta ned så långa sockerkedjor till användbart socker. Därför behöver man tillaga dem väl för att magen ska klara av dem. Råa eller lättkokta jordärtskockor rekommenderas till diabetiker eftersom det mesta av stärkelsen (sockret) inte tas upp av kroppen. Å andra sidan är de rätt svårsmälta då…men diabetiker kan ändå njuta av dem när de bereds ordentligt genom att mixa dem med smör eller grädde, så att upptaget av socker i blodet sker gradvis.

Indianer i Nordamerika kokade jordärtskockorna i ”kokgropar” i 48 timmar! Då blev de alldeles geléiga och söta. Och lättsmälta. Så lång koktid är tricket!

En annan fördel med jordärtskockor är att de är bra för immunförsvaret – de bryts ned först i tjocktarmen där de ger näring åt ”goda” bakterier som till exempel våra vänner och försvarare Bifidobacterium och Lactobacillus. De håller onda bakterier borta och behöver all hjälp de kan få!

Näringsmässigt då?  De innehåller karoten, B-vitamin, kalium, kalcium, magnesium och en bra källa till järn. Bra såhär i vintertid när vi behöver extra kraft. Särskilt för vegeterianer som behöver alternativa järnkällor till kött.

Inom den traditionella kinesiska medicinen används de rara knölarna vid astma, förstoppning och diabetes (de minskar insulinbehovet).

Tillaga jordärtskockor med skal – det mesta av näringen finns i och precis under skalet.

Om du har jordärtskockor i din trädgård så skörda dem så sent som möjligt på säsongen. Ju längre de får stå kallt, desto mer bryts sockerarterna ned och de blir mer lättsmälta.

En av anledningarna till att jordärskockor inte hittat in i mitt kök är att jag inte visste vad jag skulle göra med dem, men nu har jag massor med tips:

– Soppa är ju en klassiker. Mixa med grädde och krydda med persilja och muskot. Mums.

– Koka dem i cirka 15 minuter, skiva dem och bryn dem i en stekpanna i olivolja eller smör.

– Koka och mixa med ingefära, lite rivet citronskal, salt, peppar och smör. Servera till kött, fisk eller belugalinser. Det sistnämnda ska jag äta till middag ikväll kan jag avslöja.

– Skär dem i tunna skivor, fritera och servera som chips.

– Koka dem och servera med smör.

– Ugnsbaka dem med olivolja eller smör, krydda med citron och timjan.

– Ugnsbaka med saft av pressad apelsin och pudra på lite kanel.

– Gratinera dem och servera till söndagssteken (som naturligtvis består av vilt kött).

Smaker som passar till: timjan, rosmarin, citron, apelsin, ingefära, muskot, kanel.

Har ni fler förslag?

 

Här några ord på vägen : )

Ja, det var nog det, allt för idag.

Önskar er en vacker adventshelg fylld av musik, ljus, umgänge med människor du tycker om och som tycker om dig, och i bästa fall vackert väder!

 

Lisen

 

 

 

 

 

 

 

 

Lycklig med saffran

with Inga kommentarer

Jag blir så impad av människor som med mod och kraft skapar förändring här i världen. En sådan är Dorkhany Gheljai. En ung kvinna med afghanskt ursprung som går sista året på Engelska gymnasiet i Göteborg. Hon fick nys om ett projekt som heter ”Saffran över opium” – en kvinnlig affärsrörelse där man odlar saffran där det förr odlades opium. (Ghoryan’s Womens Saffron Association i Afghanistan).

Dorkany, som går sista året i gymnasiet och har rötter i Afghanistan, startade eget företag inom ramen för UF (Ung företagsamhet). Med Ulla Tillgren från Slowfood Haga som mentor har hon bidragit till att skapa de affärsförbindelser i Sverige som behövs för att projektet ska överleva. Hon har uppmärksammats bland annat i DN och i andra medier. För några veckor sedan kom hon till Stockholm och har levererat ekologisk saffran till Ekoteket / Kulturhuset och butiken 8to8 på Swedenborgsgatan där den nu finns till salu. 1 gram kostar 100 kronor. Och det är den värd vill jag lova. Det här är saffran så fin som den bara kan bli. Idag firar Slowfood ”Terra Madre day” och liksom förra året har man bakat 500 saffransbullar på Rosendals trädgård, som säljs idag på 8to8.

Läs mer om Terra Madre day här: http://www.slowfood.com/terramadreday/pagine/eng/mappa.lasso?-id_area=004&lista=si

Såhär ser deg till 500 saffransbullar ut:

500 bullar…det är rätt många.

När man nu kostar på sig såhär fin saffran vill man ju gärna att den ska räcka så långt som möjligt. Jag frågade Luckan, (hon heter egentligen Helena men heter Lukesi i efternamn, därav ”Luckan”), min gudabenådade bagarkompis från Rosendal som är van att hantera stora mängder saffran, om hon hade några tips. Det hade hon. Sockerlag med sprit. Genom att göra en lag behöver du mindre mängd saffran än vad som anges i recept.

Såhär gör du:

1/4 dl vatten

20 gram strösocker

1 tsk sprit (vodka, whisky, konjak – vad du har)

3 gr saffran

Koka upp vatten och socker. Låt svalna. Blanda ned sprit och saffran. Låt stå minst ett dygn innan användning så sockret och spriten hinner dra ut smaken ur saffranstråna. Lagen håller länge länge i kylskåp.

Gör saffran någon nytta månne? Förutom att det är gott i bullar, risotto och fisksoppa? Oh yes, big time! Det här är en läkeväxt av rang!

Crocus sativus är det vetenskapliga namnet som härstammar från arabiskans asfar, أَصْفَر, som betyder ”gul” och den hör till familjen Liljeväxter.

Vad är det som är så bra då med saffran?

– Dels sägs det att saffran lockar till kärlek. Bara en sån sak.

– Saffran har i årtusenden använts som bot mot depression och jagar iväg mörka tankar. Inte undra på att det är nu när det är som mörkast ute som vi äter just saffransbullar!

– Ökar cirkulationen i underlivet ansågs förr öka fertiliteten.

– Menstruationsökande.

– Används inom naturmedicinen till att behandla PMS och klimakteriebesvär.

– I grekiska och arabiska kulturer ansågs saffran öka kvinnors sensualism.

– Lugnande och värmande.

– Redan för 5000 år sedan användes saffran mot olika typer av magbesvär.

-Kramplösande.

– Läkande vid luftrörsinfektioner.

– I Indien använder man saffran i hudvård för att läka och lindra hudproblem. I ansiktsmask sägs det göra huden mjuk.

– Modern forskning visar att saffran innehåller ett ämne som skyddar hjärnceller och kan förhindra MS. Ämnet förhindrar  framförallt hjärnceller från att förlora sin viktiga isolering.

– För 4 000 år sedan användes den för att bota omkring 90 sjukdomar. Undra på att den alltid skattats högt och värderats mer som läkemedel än som krydda.

Saffran har förmodligen odlats i 4000 år. Under medeltiden blev saffran vanligare i Europa, men användes främst som medicin och färgmedel. Som krydda användes det i andra hand. Större delen av världens saffran kommer från Iran, men även från Indien, Spanien, Marocko och Italien. Och Afghanistan naturligtvis, som den som Dorkany säljer. Det är den allra dyrbaraste av kryddor. Kilopriset ligger ute i livsmedelsbutiker mellan 63000 kr och 80000 kr / kg.  Då är det inte den som är av högsta kvalitet eller ekologisk, då kostar det mer. Men inte undra på – själva saffranstråt är pistillen från en saffranskrokusen och det krävs upp till 150 000 krokusar för att få fram 1 kg saffran! Varje krokus plockas och rensas för hand. Tänk på det ni nästa gång ni förvånas över priset!

Eftersom det är en så dyrbar krydda så har det fuskats med framställningen genom årtusenden. Fuska kan man göra på olika sätt – blanda i andra växter som liknar saffran i färg, till exempel Ringblomma. Det gäller att vara om sig och kring sig för att veta att det är just saffran man köper. Ofta blandas det ut med aromämnen, Straffet för saffransfusk var strängt, man kunde till och med dömas till döden genom att bli bränd på bål eller levande begraven. Så skedde visst bland annat i Nurnberg 1456. Gäller att ha rent mjöl i påsen!

10 gr saffran i sötvin ansågs på medeltiden återföra de döda till livet, hur det gick till vet jag inte eftersom en dos på 10 gram kan vara dödlig för en vuxen människa. Så använd denna läkande, dyrbara, goda krydda med den respekt den förtjänar!

Med sin varma, kryddiga, söta smak och doft passar saffran bra i mat. Tänk risotto, paella, fisksoppa, mustig tomatsås eller i rouille, saffranspannkaka, saffranskola, risgrynsgröt med saffran (GOTT! Med mixade, varma hallon…), saffranspannacotta, honung-, och saffransglaserade morötter …

När du använder saffran i matlagning så låt den dra i vätska en halvtimme innan du tillsätter den i maten, så får du ut mer smak.

I norra Indien dricker man saffranste, som också kallas Kashmirté. Det lagar du enkelt genom att koka upp vatten med lite stött kardemumma, en gnutta saffran och honung. Gott, lugnande och värmande.

När jag inte kan sova gör jag gärna varm mjölk med saffran och honung, det har jag lärt från ayurvedan.

Gör din egen saffranshonung – lägg saffranstrån i honung och låt stå någon vecka. Mycket gott.

Pröva varm äppelmust med saffran. Smakar gott en kall vinterdag!

 

Så njut av saffransbullar med gott samvete!

 

Önskar er en vacker, ljusfylld tredje advent!

 

Lisen

 

 

 

 

It’s all one

with 1 kommentar

Blir så glad att forskare nu kommit fram till vad man inom naturmedicinen känt till länge, nämligen att kronisk inflammation kan vara en grundorsak till nedstämdhet, depression och ohälsa (likaså för PMS, huvudvärkar, magproblem, hudproblem och en massa andra sjukdomar). Ett sätt att komma till rätta med inflammation och få ett välfungerande immunförsvar är att få i sig:

Energi –  finns i kolhydrater (rotfrukter!), fett och protein – vi kan med andra ord inte utesluta något näringsämne och samtidigt kräva av kroppen att den ska hålla sig frisk. Kolhydrater finns det i rotfrukter.

B-vitaminer – finns i rotfrukter och kött bland annat.

Antioxidanter – finns i rotfrukter

Zink, selen, mangan och koppar  – som finns i bland annat rotfrukter (samt i nötter och frön, mjölk, skaldjur)

A-vitamin  – finns i rotfrukter

C-vitaminer – finns bland annat i rotfrukter och alla kålsorter

Ta hand om huden: Intakta hud-, och slemhinnor är viktigt för ett friskt och starkt immunförsvar: rotfrukter smörjer, fuktar och stärker hud och slemhinnor så bakterier inte kommer in.

Ser nu hur smart det är ordnat i naturen? Om vi äter vad säsongen erbjuder får vi i oss det vi behöver. Vi får en friskare miljö både på insidan och utsidan så att säga – inne i kroppen och ute i naturen eftersom mat i säsong är bättre för miljön.

SvD har nu en Idag serie som handlar just om detta, i samband med nobelpriset i vetenskap. Anna Nixon Andreasson har skrivit en avhandling om självskattad hälsa. Där påvisar hon att vi skattar vår hälsa som dålig när vi har förhöjda halter av cytokiner (signalsubstanser som signalerar att det finns inflammation i kroppen). Hon visar också att hälsa och sjukdom inte alltid går att mäta och hänger mycket ihop med vår inställning! It’s all one. Kropp och själ. Tanke och handling. Hjärna och tarmar!

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/kropp-och-halsa/immun3_6692302.svd

 

Nu är det kallt och immunförsvaret behöver boostas – det gör vi med rotfrukter, vilt kött (är det någon säsong vi behöver kött är det nu, inte varje dag men lite grann ett par gånger i veckan, och då tänker jag naturligtvis VILT kött eller ekologiskt producerat lamm). Örterna kommer in här också.

Några antiinflammatoriska örter som kan användas till allat typer av inflammatoriska tillstånd – från depression till artit.

Rosmarin – innehåller även stora mängder antioxidanter.

Ingefära – cirkulation, värme, hjälper till att transportera näringsämnen till cellerna. Bra till allt. (Bilden tagen av Lena Koller)

Cayenne /chili -massor med C-vitamin och antioxidanter.

Timjan – värmer och lyfter humöret.

Gurkmeja – används mycket i bland annat ayurvedan (traditionella indiska läkekonsten) och i västerländsk naturmedicin till att behandla allt från acne till cancer och alzheimer. En av våra mest antiinflammatoriska kryddor. Ingår i curry bland annat. MÄNGDER med antioxidanter.

Svartpeppar – stimulerar och värmer.

Kanel – värmer, lyfter upp och kraftfullt bakteriedödande.

Vitlök – renar blodet, värmande, transporterar ut tungmetaller ur kroppen, verksam mot svamp och parasiter, bakteriedödande…rena undermedlet.

Ok  – vad kan förvärra infektioner och inflammationer = försämrar immunförsvaret? Förutom att vara stillasittande för mycket, inte vistas utomhus tillräckligt…Socker, vitt mjöl, transfetter, raffinerad näringsfattig mat, alkohol. Så välj mat med omsorg, julgodiset också!

Är man frisk, absolut, ta ett glas, ät en bulle, men är man sjuk på något sätt så tänk efter vad som är viktigast för dig just nu. Och vad är du villig att göra för att må bättre? Jag talar av erfarenhet för jag har haft massor med symptom som resultat av inflammation: depressioner, PMS, acne, magproblem i mängder. Min största motivation till att äta bra är just för att hålla humöret uppe. Depression och nedstämdhet är inte att leka med och jag vet få saker som så effektivt raderar livskvalitet, självförtroende och självkänsla.Och kan man göra något åt det … ja då blir valet enkelt!

Och det här var bara ett litet axplock! Så ni kan ju tänka er hur mycket medicin det finns i naturen. Och nu börjar ni kanske också se hur maten blir till medicin och medicinen din mat, som den gode läkaren Hippokrates sa redan 300 år f.Kr. Så igen – it’s all one – hur och vad vi äter, vad vi tänker, hur vi förhåller oss till miljön. Livet är enkelt ibland!

Now the good news – här en god, antioxidantrik, mineralrik dryck som defenitivt höjer livsandarna utan att slita på immunförsvaret! Jag har själv just avnjutit den efter en god lunch med grönkålsoppa med avokado, chili och ett kokt ägg. Vintergott.

Eldig chokladdryck

(självklart rekommenderar jag ekologiska ingredienser – därför att de är näringsrikast och giftfria)

2 koppar (en till dig, en till din älskling, alla de här kryddorna är afrodisiska – kärleksframkallande!)

1 dl kakaopulver

¼ – 1/2 tsk malen cayennepeppar

½ – 1tsk malen kanel

¼ – 1/2 tsk malen kardemumma

5 dl hett vatten, mjölk,havremjölk  eller mandelmjölk eller vad du gillar för mjölkalternativ  (jag hade hasselnötsmjölk hemma, gott det med)

söta eventuellt med honung eller agavesirap

Blanda torra ingredienser i en skål. Häll vatten / mandelmjölk i en kastrull, rör i pulvret och rör om. När det är varmt, tillsätt sötningsmedel efter smak om du vill. Jag skippade faktiskt det, blev sött av kanelen och nötmjölken. Servera. Mmmmm helt galet gott faktiskt!

 

Happy day!

Lisen

 

 

 

Bli kär med rödbetor

with Inga kommentarer

I min följetong om rotfrukter har turen idag kommit till Rödbetan. Beta vulgaris. Vackert, dramatiskt blodröd med en karaktärisk söt, mineralisk smak. Rödbetan hör till familjen amarantväxter (Amaranthaceae), samma som målla och spenat. Av rödbeta blir man smart, varm, snygg, frisk, stark och mätt!

Här 5 saker ni kanske inte kände till om rödbetor:

–  Dess historia går tillbaka minst 3000 år och odlades ursprungligen förmodligen i länderna kring medelhavet. Då var det bladen och stjälken man var ute efter.

– På 1200-talet omnänms rödbetan i läkeböcker.

– Under medeltiden var det den enda grönsak som konserverades. Med pepparrot i ättika.

– Man rostade rödbetor och använde som kaffeersättning.

– Rödbetor är bra för kärleken (liksom palsternackor som ni kanske minns). Om två personer äter av samma rödbeta blir de förälskade. Det ska jag testa – nu är jag trött på att leva själv!

– Afrodite (ni vet, kärleksgudinnan) lär ha ätit rödbetor för att  bevara sin skönhet.

Jorden är onekligen den viktigaste ingrediensen när det gäller odling av rotfrukter.

Jord som vilar. Laddar för att till våren plöjas upp, gödslas och pysslas om för att öppna sig för nya frön som ska få växa och frodas där. Mat som vi kan äta nästa år. Om fröna får växa i bra, näringsrik jord får vi goda, näringsrika grönsaker. Det är det cola med rotfrukter. De är jord som fått en mer aptitlig form, färg och smak!  De suger i sig de mineraler och spårämnen som vi behöver för att kunna vara människor. Hur häftigt är inte det? Därför är det så j-a viktigt att de får växa i just bra, näringsrik, omsorgsfullt vårdad jord. Som man ju har i ekologisk och biodynamisk odling. Bara näring, inga gifter. Välj därför eko eller biodynamiskt för att få det bästa och mesta ur betan.

Det är lätt att glömma att en gång i tiden har de här vanliga rotfrukterna som alla känner till – morötter, rödbetor, potatis, palsternacka osv – varit nyheter, senaste grejen! Någon har lagt ned tid och möda på att pröva sig fram till något nytt spännande att äta. Det lär ha varit tyska trädgårdsmästare under medeltiden som utvecklade rödbetan till den smakrika variant vi har idag. Man kan förstå att just rödbetan slog igenom – söt, god, hållbar, supernäringsrik och vacker. Idag finns de i flera färger och former, gulbetor, polkabetor, vitbetor, runda och avlånga – alla med en sak gemensamt: de är supergoda, mångsidiga och väldigt nyttiga.

Redan tidigt uppskattades den som ett blodstärkande medel. Blodstärkande? Ja, stärker blodet! Den innehåller massor med järn, kalcium, magnesium, fosfor, natrium, karoten, B-komplex (bl.a folsyra som är bra för cellbildningen), och C-vitamin. Så det är ingen överdrift att påsta att rödbeta stärker inte bara blodet utan hela människan! De anses vara så näringstäta att naturläkare än idag rekommenderar att man äter lite rödbetor – råa, syrade, kokta eller juice  – varje dag för att få i sig den näring man behöver och för att detoxa kroppen. Rödbetan innehåller ämnen som skyddar levern och stimulerar gallblåsan att utsöndra galla. (Galla behöver vi för att kunna bryta ned fett.) Inte minst lär rödbetor använts med stor framgång vid behandling av cancer.

När ni köper rödbetor på hösten så kasta inte blasten! Den innehåller samma näring som roten men ännu mer karoten.

Fler anledningar till att det är bra med rödbetor:

– Supernäringsrika – stärkande.

– Anses lugnande vid rastlöshet!

– Innehåller mycket fibrer som sätter fart på magen.

– Mättar bra.

– Reglerar försenad mens.

– Sägs hämma cancer i levern.

– Minskar sötsuget!

– Ger kraft när man känner sig trött, återhämtar sig efter sjukdom eller bara är allmänt svag.

– Utrensande.

– Stimulerar blodcirkulationen – man blir varm!

– Lugnar själ och hjärta (grundande).

– Tillsammans med morötter är de bra mat för att reglera hormonnivåerna under klimakteriet.

– Den berömde naturläkaren Kneipp använde rå rödbetssaft som botemedel för blodfattiga och som skyddsmedel mot förkylningar och influensa.

– Antiinflammatorisk tack vare bland annat antioxidanten betacyanin.

– Stärker immunförsvaret.

– Maximal (h)järnmat! Alla mineralerna (se ovan) hjälper oss tänka klart!

Inte illa – en rotfrukt som grundar oss, hjälper oss tänka klart, håller oss varma, friska och unga, gör oss snygga och gör att den man vill ha blir kär i en. Jo, en sak till, de är bra miljöval också eftersom de finns tillgängliga större delen av året och odlas på friland vilket är mindre energikrävande än växthus.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

C-vitamin5,2 mg
D-vitamin0 mcg
Energi41,9 kcal
Fett0,06 g
Fibrer2,38 g
Folat89,3 mcg
Järn0,484 mg
Kalcium24,8 mg
Kolhydrater8,81 g
Mättade fettsyror0,01 g
Protein1,36 g
Zink0,727 mg

Näringsinformationen kommer från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1.1.

Vad lagar man då av rödbetor…ät dem kokta med lite smör och salt, råa i tunna skivor som carpaccio med olivolja, pinjenötter, salt, peppar och lite getost, rårivna med lite pressad citro, i borscht (rödbetsoppa) med pepparrot, ugnsbakade med olivolja och rosmarin, purée med ingefära och apelsin, i grytor, rödbetsbiffar, istället för potatis i rårakor, i rödbetskaka (som morotskaka men ta rödbeta istället), smoothies, juice, inlagda i ättika med pepparrot, senapsfrö, koriander, pröva kokta rödbetor med en pesto av finhackad grönkål, pinjenötter, olivolja och parmesan.Galet gott. Rödbetsblast är god rå eller bara lätt kokt eller ångad.

Kryddor som passar till: timjan, rosmarin, apelsin (ingen krydda men ni fattar), ingefära, pepparrot, chili, senapsfrö, koriander.

Låt blasten sitta kvar när du kokar eller ugnsbakar rödbetor – saften rinner ut annars. Själv låter jag bli att skala dem överhuvudtaget – äter skalet för där sitter ju det mesta av näringsämnena och så gillar jag smaken.

Förvaring: bäst i 4 grader, då håller de upp till 6 månader, i rumstemperatur cirka 10 dagar.

Här får du ett smaskigt recept på min bästa Rödbetssmoothie. En riktig dunderkur i vintertid. En rödbetssmoothie om dagen så…mår du bra i magen!

1 dl rödbetssaft

1 kokt, tärnad morot

1 kokt, tärna rödbeta

1 dl finhackad grönkål

1 msk melass

saften av en halv citron

Blanda i mixer och drick omedelbart.

Så. Gå nu och hitta någon att dela en rödbeta med!

 

Lisen

Palsternacka = kärlek

with Inga kommentarer

Jag fortsätter mitt korståg genom rotfrukternas rike för att ge dem upprättelse i en tid där vi äter sparris och tomater på vintern! De är fantastiska och verkligen bra vintermat. Tänk bara att de stått hela sommaren i jorden och samlat näring, kraft och mineraler från jorden och samlat ihop sig till en smakrik, god och användbar grönsak som håller hela vintern. Hur skulle vi annars få i oss den näringen de bär på? Äta jord eller?! Genom att äta rotfrukter blir vi också grundade och varma.

Idag har turen kommit till Palsternackan. En stående favorit i mitt hushåll som jag äter flera gånger i veckan nu under vintern. När jag serverar palsternacka till mina vänner blir de ofta förvånade att det är så gott, och jag får ofta höra att det är en sån där grönsak som man liksom” glömmer bort”. Nu kommer den för evigt att etsas fast i ert medvetande!

Låt mig presenter: Pastinaca Sativa. Även känd som Palsternacka. Känns livet tomt, mörkt, kallt och kärlekslöst nu i vintertid? Det finns en lösning. Palsternacka.

”Den som äter palsternackor, han går inte av för hackor” Så sjunger Klas Klättermus i Grönsaksätarvisan.


Den ser kanske inte mycket ut för världen, denna morotens bleka, lite uppsvällda kusin. Under medeltiden fick palsternackan ge vika för just moroten i köket, och förpassades till grismat. Bara en sån sak. Å andra sidan – inte till vilka grisar som helst. Det var de grisar vars kött skulle bli parmaskinka,  som fick njuta av den smakrika rotfrukten för att ge smak åt skinkan. Palsternackan, som är grov med vitt kött, är sötare än morot, särskilt om man väntar med att skörda den till efter första frosten. Dess vilda urfader, (Pastenacka silvestris), finner man bland annat på Gotland där den förgyller vägkanterna med sina intensivt gula blommor. Den har förmodligen sitt ursprung i antikens Grekland.

Under medeltiden och renässansen var den uppskattad som ”sopprot”. (Det var väl innan man började ge den till grisarna förmodar jag!). Hm, att bli kallad ”sopprot” är, och var redan då, ingen komplimang direkt. Faktum är att man använde även ordet ”palsternacka” som ett nedsättande ord om någon. Från och med nu kommer jag börja använda det som ett kärleksfullt namn på dem jag gillar. ”Min kära palsternacka, hur har du det?”. Japp.

Idag verkar roten lite bortglömd men får kanske ett uppsving nu när vi börjar rikta blicken mot våra svenska delikatesser. Ok, så den är blek och inte så estetiskt tilltalande kanske men smaken…ah…söt, lite kryddig, liksom vänlig. Personligen tycker jag den är godast tillagad men man kan absolut äta den rå, gärna riven då med lite olja. Annars kan man ugnsbaka den, steka, ugnsbaka, mosa, mixa, ha i gryta, i soppor, barnmat, gratänger, puréer, chips, göra pommes frites av istället för potatis,  – you name it!

Palsternacka finns i grönsaksdiskarna nästan hela året, utom mitt i sommaren. Men då finns det ju så mycket annat gott att äta så det kan ju vara skönt med en paus.

Svenska ekologiska är ett bättre miljöval än importerade.

Näringsmässigt då?

Palsternacka innehåller karotenoider, A-vitamin, en del B-vitaminer, C-vitamin, folsyra, kalium och kalcium. Och fiber. Medeltida läkare rekommenderade palsternacka vid tandvärk, magont, dysenteri och impotens. Good to know.

Mer värt att veta om denna bleka rot:

– liksom moroten betraktas den som ”värmande”

– den stärker levern och därmed hela kroppen

– smörjer (fuktar) inälvor och leder

– innehåller mycket silica som är bra för hud, hår, naglar och slemhinnor

– används inom naturmedicinen i soppor eller te mot hosta, förkylning, huvudvärk, yrsel, reumatism och artrit.

– inom den traditionella kinesiska medicinen anses palsternacka befrämja mälten (vilket betyder att man får ett bättre immunförsvar bland annat),  ökar qi-flödet (får ökad livskraft), minskar slem i lungorna.

– lämplig vid förkylning och hosta.

Som medicin just vid lung/luftrörsbesvär är det av nytta både att äta palsternacka och att dricka som te.

Och hur var det nu med kärleken… Mats Erik Nilsson skriver om palsternacka i sin bok ” Smakernas återkomst” (som jag varmt rekommenderar): ” Danmarks förste läkare Henrik Harpestræng skrev i början av 1200-talet att palsternackan kan väcka lust till kvinnor. Att det var det manliga begäret till det motsatta könet som denne kyrkans man hade i åtanke får väl betraktas som en självklarhet. Fyra sekel senare kom man dock fram till att även kvinnan själv kunde bli påverkad. Då varnades såväl nunnor som munkar från att konsumera den vådliga rotfrukten.”

Så kan det bli. Servera en gryta eller soppa med palsternacka och en afrodisisk krydda som till exempel saffran så kan livet bli riktigt spännande.

Man blir snygg av palsternacka också, jag har ett recept på en hårkur, som jag inte provat men får göra det nästa sommar när jag har tillgång till palsternacksfrön!

Hårkur: Sjud en palsternacka, 1/2 tsk palsternacksfrön och 3/4 dl olivolja. Låt stå en halvtimme. Sila och massera in i håret. Låt verka en timme. Skölj.

 

Här lite siffror för den som vill ha:

Fett0,6 g
Fibrer4,5 g
Folat67 mcg
Järn0,7 mg
Kalcium74 mg
Kolhydrater10,2 g
Mättade fettsyror0,09 g
Protein1,6 g
Zink0,5 mg

Näringsinformationen kommer från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1.1.

 

Förvara palsternacka svalt, +2-+4 grader 2-4 veckor. Bättre i papperspåse än i plastpåse.

Koktid: Nu på vintern när de är lite grövre – 10-20 minuter.

 

Kryddor som passar till:

Saffran – ger färg och värme. Gott i en gryta med till exempel lax.

Rosmarin  – ger stuns åt den annars väldigt snälla smaken. Ugnsbakad palsternacka med lite olivolja, salt och rosmarin passar till allt.

Dill – jag gör ofta ett grön mos av palsternacka. Koka roten tillsammans med lite lök. Lägg i en näve gröna ärtor, massor med hackad dill. Mixa och smaka av med salt. Gott till fisk.

Curry – skiva palsternackan på längden, lägg ut på en plåt. Häll på lite olivolja och pudra över curry. In i ugnen tills de skivorna är mjuka. Det är så GOTT och kan nästan ätas som godis!

Vanilj! – Min kompis kocken Rune Kalf-Hansen, som bland annat skrivit boken ”Kalf-Hansens ekologiska kök” (Norstedts) lärde mig att krydda palsternacksoppa med vanilj. Det är absolut utsökt! Jag brynar och kokar palsternacka och lök. Mixar till en slät soppa, blandar i en aning vanilj, lite rivet äpple och tillsätter grädde eller mixar i en avokado. Salt, peppar.  Grymt gott. Det ska jag äta ikväll. Med räkor och grönkål.

Önskar er en fin advent och goda middagar hela veckan! Hoppas ni hittar på något gott med palsternacka – dela gärna era tips här!

 

Lisen

 

 

Skarpt med bambu

with 6 kommentarer

Först några kloka ord:

Har länge behövt en ny kökskniv men inte kommit mig för att köpa en. Men så igår när jag var på rekvisitajakt till en fotografering var jag uppe på ROOM i Pub-huset, där jag fängslades av denna skönhet! En kniv i bambu!

Bambu är ett smart material – det växer snabbt, helt giftfritt och är biologiskt nedbrytbart.

Först blev jag lite skeptisk – en kniv i bambu? Inte kan väl den vara vass? Men det är den! Funkar till att skära det mesta – väldigt bra att hacka rofrukter med till exempel – det vet ni ju nu att jag har en svaghet för!

Slipa den? Visst. Sandpapper. 165 spänn. Bästa julklappen till mig själv.

Vi närmar oss andra advent – ni som är trötta på glögg, och behöver någon härlig krydda att vederkvicka er med – prova varm äppelmust med saffran. Bara att värma upp musten med några saffranstrån i. Gott som attan.

Ja, det var bara det för idag, ville bara tipsa om kniven, blev så glad av den!

Fin ljushelg på er!

 

Lisen