Nyttan med rötter

with 6 kommentarer

Kära läsare! Tack vare just dig har min blogg blivit nominerad till en av Sveriges bästa gröna bloggar, och nu kommit till final tillsammans med två andra bloggare. I skrivande stund leder jag men det skiftar från dag till dag! Fram till den 11/12 kan man rösta dagligen om du vill hjälpa mig vinna : )

http://www.enlagomdosgront.se/

Nu till dagens ärende: jag insisterar på att tjata nyttan med att äta lokalt och i säsong. Av alla dieter jag läst om och provat, allt jag lärt om hur vi är funtade och hur naturen ser till att det finns i säsong som vi just då behöver, och inte minst ur miljöaspekten så verkar det som en väldigt smart livsstil. Jag möter en hel del reaktioner, många tycker det låter smart och blir inspirerade, andra slår ifrån sig och säger ”det låter dyrt” eller ”det går ju inte, vad ska man då äta nu på vintern”, eller rätt och slätt ”gu vad tråkigt”! Så nu vill jag slå hål på ett par myter!

Dyrt – nej. Icke. Med rotfrukter får du mycket för pengarna.

Råvaror i säsong (jag utgår alltid från ekologisk mat) blir billigare än råvaror som inte är i säsong. Även om de ekologiska morötterna kostar några kronor mer så är de fortfarande billigare än holländska tomater, men framför allt – de är en mindre belastning för miljön och i längden är DET en besparing för vi håller oss friskare! Ekologiskt, närproducerat är dessutom mer näringstätt än konventionellt odlad mat. Du får mer mat för pengarna helt enkelt. Lägg hellre mindre pengar på något annat – smågodis, chips eller massa nötkött och fläsk, ät vegetariskt några dagar i veckan och lägg pengarna på riktig mat! Köper du ekologiska rotfrukter behöver du inte skala dem heller så bara där har du gjort en besparing! Mycket av näringen i rotfrukter sitter precis under skalet och försvinner om du skalar. Skippa det momentet helt enkelt! Sedär! Du har redan sparar pengar, fått mer näring och gjort matlagningen enklare.

Myt 2 – tråkigt? Eh? Hur tänkte du nu?  Utbudet på grönt är mindre än på sommaren och hösten men begränsningar befriar och förlöser kreativiteten. För att få med er på rotfruktståget och visa vilken fantastisk mat det är så har jag tänkt göra en liten serie här på min blogg där jag presenterar en rot eller knöl i varje inlägg, berättar om dess näringsinnehåll, vad den gör för nytta, ger recepttips och parar ihop den med goda kryddor. Detta i hopp om att inspirera er till god, lustfylld vintermat och en uppskattning av våra rötter!

Först ut i den här serien är morot.

Mina herrar och damer, låt mig presentera: MOROT. Även känd som Daucus carota sativus.

Moroten är välbekant i de flesta svenska kök, faktum är att vi ligger trea i Sverige efter Frankrike och England i morotsätande.  Min gissning är att ni använder den råriven i sallad, kokt i grytor, ugnsbakad, i morotskaka eller kanske till och med riven i bröd. Kanske ni har smakat morotsmarmelad eller morotschutney? Druckit morotsjuice?  Såhär år är den också (ja, i alla fall när snön kommer) populär som snögubbsnäsa.  Ni vet att den har en vacker färg, att den har en söt smak med någon beska, och att man kan göra juice på den. En användbar och uppskattad rot helt enkelt. Man kan ånga den, koka, stuva, ugnsbaka, torka, pickla, pressa, hacka, slanta, mosa, riva, göra coleslaw, steka eller bara äta den rå. Svårt att laga mat från scratch? Inte med morötter!

Den odlade moroten vi äter idag är en underart till vildmoroten som hör till persiljefamiljen och har förmodligen sitt ursprung i Afghanistan. Den är alltså släkt med bland annat palsternacka, dill och fänkål. Och persilja såklart. Det ser man om man tittar på blasten som påminner om sin gröna kusin. Blasten kan man äta och den är extremt näringsrik, så köper du eko-morötter i knippe på hösten så kasta inte blasten! Ät den! Jag hackar ned den i soppor eller mixar ned i gröna smoothies.

Näringsämnen då? Massor – bland annat finner vi här karoten som med leverns hjälp omvandlas till A-vitamin. En enda morot förser oss med dagsbehovet av A-vitamin. (Kom ihåg att A-vitamin är fettlösligt så ät moroten med lite olja eller smör, annars blir det inget!). En morot innehåller 50 kalorier (fullspäckade med näring och bra energi), samt selen, kalium, kalcium, järn, C-vitamin, folsyra och magnesium. Mängden varierar naturligtvis beroende på hur näringsrik jorden är där de är odlade och HUR de odlats.

Tack vare alla de här härliga mineralerna får vi fin hy, glänsande hår och starka naglar. Vad den gör mer för nytta? Kolla här:

– innehåller en massa fibrer och det vet vi ju hur bra det är för att magen ska fungera ordentligt. Förebygger gaser, svullen mage, förstoppning, och reglerar aptiten.

– anses förebygga hjärt-,och kärlsjukdom

– stärker leverns funktioner

– stimulerar utsöndring av slaggprodukter

– vätskedrivande

– basisk inverkan på kroppens pH balans. Bra eftersom de flesta av oss har ett för högt pH värde i kroppen och det i sin tur leder till en massa sjukdomar och obalanser.

– stärker vävnader tack vare det höga mineralinnehållet. Bra på vintern när huden blir torr och skör, naglarna svaga och slemhinnor sköra.

– stärker bindväven

– motverkar halsbränna

– ger starkare tänder hos barn

– antiinflammatorisk

– stärker immunförsvaret

– badda morotssaft på brännskador så läker de snabbare

– morötter hjälper till att öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor

– morötter betraktas som ”värmande” till skillnad från grönsaker som till exempel gurka som är ”svalkande”. Rätt smart vintermat va?

I Kina kallas  moroten ”matens ginseng” då den liksom riktig ginseng är allmänt stärkande och ”har bara fördelar och inga nackdelar”.

Lättast för kroppen att ta upp näringen i morot är om vi äter den i tillagad form. Kokt, ångad, stekt, puread, i kakor eller vad du vill. En del är rädda för rotfrukter eftersom de innehåller lite socker men kom ihåg att det är energi som vi så väl behöver och allt är en fråga om dosering! Är det socker man är rädd för är det vettigare att skippa vitt mjöl, ris och just…vitt socker som ju inte tillför någon näring eller gör någon nytta! Morötter har en relativt hög glycemisk index, 85, men som sagt – allt i lagom doser, och vill man vara försiktig med sockret eller har problem med diabetes eller övervikt och vill ha koll på blodsockret är det morotsaften man ska undvika. Samt morotskakan och morotsmarmeladen ; )

Här får ni några roliga recept:

Morotsmoothie med torkade aprikoser:

2 glas

En vackert orange smoothie som passar bra som ett gott mellanmål när man behöver lite energi.

1 dl osvavlade, torkade, blötlagda aprikoser (Saltå kvarn har finfina)

2 kokta morötter

saften av 1-2 pressade apelsiner

1 dl morotjuice

1 liten liten nypa saffran (eller timjan om man föredrar det)

rostade hasselnötter (Saltå kvarn, för de är så goda)

ekologisk mörk choklad

Lägg alla ingredienser utom nötter och choklad i en bägare och mixa.

Hacka nötter och choklad fint.

Häll upp smoothien i vackra glas och strössla nöt-, och chokladhacket ovanpå.

 

Ansiktsmask

Yes! Morot håller huden ung och gör den mjuk och len. Extra vårdande för torr, ömtålig och skadad hud. Receptet kommer från min bok ”Lisens Örtspa”

1 stor morot

1 msk sesamolja

1 msk malda havregryn (stöt dem i mortel eller mixa dem)

1 tsk honung

Skala och koka moroten. Mosa den och blanda i olja, malda havregryn och honung. Applicera masken på rengjord hy. Låt verka 20 minuter. Skölj av med ljummet vatten.

Bilden ovan har Lena Koller tagit och är hämtad ur boken ”Rosendals trädgård, ett år med trädgård och mat” av Malou von Siewers där jag medverkade med sköna spa-recept. Det här bland annat.

 

Och här en ansiktsmask till:

Riven morot ger fukt åt huden samt hjälper till att ta bort döda hudceller.

2,5 dl riven morot

1,5 tsk majonnäs eller kvarg.

Blanda morot och majonäs / kvarg. Fördela över ansiktet, låt verka 15 minuter.

Skölj rent med ljummet vatten. Torka torrt.

 

Slutligen – ett gott pålägg som är supergott att ha på mackan eller som en dipp / röra till maten.

Morotsmör

5 dl skivade morötter

1 tsk riven färsk ingefära

en aning citronsaft och lite rivet citronskal

50 ml vatten

en nypa havssalt

2 msk tahini

Koka upp lite vatten i en kastrull, lägg i morotslantarna och låt dem sjuda under lock cirka 10 minuter eller tills de är kokta. Mixa tillsammans med vattnet, tahinin och ingefäran. Ready to serve. Väldigt gott på till exempel råris eller kokt dinkel eller andra gryn.

I min bok ”Lisens örtspa” finns fler morotsrecept för skönhet och välbefinnande.

Kryddor som passar till morot? Soppa med ingefära och apelsin är ju en stående favorit på mitt bord. Rosmarin och timjan såklart. Curry. Kanel. Kardemumma. Saffran. Tänk honungsglaserade morötter med saffran…är det tråkigt? Får ni några idéer? Dela gärna era morotstips här så alla får ta del av dem!

Så igen…tråkigt med rotfrukter? Dyrt? Förstår inte frågan!

 

So long ya’all!

 

Lisen

Julpynt i advent

with Inga kommentarer

Första advent. Igen. Det känns som en kvart sen senast! Fattar inte hur det gick till! Jag är ingen stor vän av julhelgerna men just advent är fint tycker jag. Känns som en tid för andakt, ljus och eftertanke. Säga tack för allt jag har. Det något skönt och betryggande i årets högtider som ger livet en rytm. Som återkommer oavsett vad som händer.  Det är inte julen som sådan jag har något emot, det är vad den gör med oss. Trivselterrorismen, konsumtionen, stressen och kraven. Men jag har hittat mina egna sätt att komma undan och göra julen till något betydelsefullt – utan att shoppa eller städa ihjäl mig! Det är väl en kärlekens och ljusets högtid? Till exempel älskar jag pysslandet, dofterna, möjligheten att refleketer över året som vanligt och tid att drömma om vad jag önskar att nästa år ska bringa.

Advent betyder som ni säkert vet ”(Herrens) ankomst”. Oavsett vad / vem man tror på så är det en väntans tid. Väntan på ljuset, våren, hopp kanske. Värme och vila. Och i väntan på denna ”ankomst” kan man ägna sig åt trevliga meningsfulla saker!  Min idé om en fröjdefull jul är inte att stressa runt i överfyllda varuhus. Stannar hellre hemma och gör eget julpynt, bjuder hem några vänner och lagar mat tillsammans i allsköns ro och köpa de eventuella julklappar som behövs på nätet (själv har jag valt att ge bort ”adoption på bin”, läs mer i tidigare inlägg och kolla www.beeurban.se).

Själva pysslandet tror jag är en bra sysselsättning för hälsan! Ända sedan jag var liten har jag älskat att göra julklappar själv, gjort pynt och hållt på. Det är rogivande, meditativt, kreativt och lustfyllt. Gissa om det är skillnad på att sitta i soffan med tända ljus och klippa till stjärnor av värmeljushållare och trä dem på tråd än att springa runt svettig på stan och undra om man köpt rätt grej? Som ändå hamnar på vinden om exakt en månad, där den samlar damm och glöms bort.

Egentligen är jag inte lika intressarad av slutresultatet som av själva görandet. Ger bort sådant jag stickat, pyntet får hänga tills jag tröttnar, då ger jag bort eller kastar det och ger mig på något nytt.Det är mitt bästa i adventstider. Gör eget julpynt helt enkelt.

Att göra sitt eget julpynt är inte bara bättre för din mentala hälsa, det är också bättre för miljön. Och allt som är bättre för miljön är bra för oss. Tidningspapper, kvistar, blåbärsris, återanvända värmeljushållare, popcorn, torkade bär – allt kan bli vackert pynt om man bara tänker till lite!

Nyligen gjorde jag en ”Vinterdukning” på NK Classic home för porslinsföretaget Mateus, där jag hängde vitmålade kvistar i taket med stjärnbeströdda girlanger. Stjärnorna bestod av värmeljushållaren i aluminium som jag tvättar ur och klippt till. Någon kom och frågade om jag köpt den hos ”Svensk slöjd” eller om de fanns att köpa på NK. Det fanns de inte såklart! Hemkört var det här.

Ett annat poppis trick är att trä torkade rönnbär på tråd så får man lite färg. Pillrigt men vackert.

Det är lätt att fastna i tanken att julen ska vara på ett visst sätt och alla ska äta samma saker, göra på samma sätt och framförallt vara väldigt väldigt lyckliga när de gör det. Vi vet alla att sanningen ligger långt från den illusionen. För vissa är julen en pina. Mitt råd till dig som känner så, efter att i snart 20 års tid firat jul på mitt eget sätt – lyssna till vad du själv vill och har behov av. Det ska vara en ljusets och kärlekens högtid – ge dig själv i present att göra på ditt sätt. Kanske det betyder att åka iväg någonstans, skippa julklappar och bjud varandra på krogen eller bjud hem andra ”icke-firare” på middag och laga något gott. Dumpa sillen och granen och lägg tid och pengar på något annat som du hellre vill. Omge dig med goda vänner och ha modet att säga nej till dem du inte vill umgås med. Det är en utmaning men kan vara väl värt det om det tar för mycket på krafterna.

Jag har upplevt massor med roliga julvarianter – rest till Asien i några omgångar över jul och nyår, som jag klart föredrar att tillbringa på en strand vid Indiska Oceanen än i ett mörkt Stockholm. Med vänner på krog där det serveras allt UTOM julmat (bara hotellrestauranger som är öppna på julen – rekommenderas), ensam hemma vilket varit underbart – man kan göra vad man vill – ta långa bad, promenader, läsa böcker i timmar, kolla en film ostört – göra allt det där man inte tycker sig ha tid till annars. Hur du än väljer att göra och vem du än har att ta hänsyn till  – se till att göra något som ger dig glädje. Det ska vara en glädjens högtid, inte stress och utmattning och ett evigt avkall på din vilja.

Tillbaks till pyntet:

Popcorn är bra girlangmaterial! Poppa popcorn, trä dem på tråd (fiskelina är bra) och voila – en gräddfärgad girlang, eller varför inte göra ett draperi när du ändå är på gång.

Tidningspapper – vi får innerligt hoppas att papperstidningen aldrig försvinner på bekostnad av nättidningen. Vad ska jag då torka örter, bär och svamp på, slå in presenter i och göra snygga girlanger av? Såhär gör du: klipp remsor av tidningspapper och trä dem runt varandra som en kedja. Tejpa, klistra eller häfta ihop. Man får snabbt ihop flera meter!

När jag var liten stack vi kryddnejlikor i apelsiner och hängde upp i taket. Doftar underbart.

Medan du pysslar så njut av att vara kreativ medan du sippar på en kopp saffranste. Det dricker man i Indien och saffran är bra för hjärtat:

Koka upp en kopp vatten, tillsätt några strån saffran, låt dra under lock 5-10 minuter. Värm upp igen och häll upp i en kopp, servera med lite honung.

Så i väntan på ”ankomsten” (vad den än må innebära för dig), ha en skön dag!

Lisen

 

 

Koka årets julklapp!

with Inga kommentarer

Jag har i tidigare inlägg talat mig varm för vikten av att rädda världens bin, köpa ekologisk honung och om nyttan med allt som bina producerar. Honungen har ni fått massa tips om, nu kommer turen till bivax. Det är idag 17 år sedan jag gick på en kurs och lärde mig göra bivaxsalva. Minns att jag blev alldeles häpen över hur enkel bra hudvård är och hur få produkter jag behövde i badrummet när jag hade min magiska salva. Salvan som läkte torra läppar, självsprickor, trasiga torra nagelband, munsår. Som var lika bra till brorsans barn som till mormors händer, hon använde den till och med som ansiktskräm. Trädgårdsmästarna och kockarna på Rosendals trädgård (jobbade där då) blev snart beroende av den. Enkelt, ursprungligt och inte minst väldigt väldigt roligt att tillverka.

Min salvburk står på nattduksbordet och varje kväll smörjer jag in händer och fötter med den. Inte bara bra för huden men också för själen! Fotmassage är väldigt lugnande!

Vaxet är en blandning av växtvaxer, pollen  (så man kan säga att man smörjer sig med blommor!) och ett sekret som tillverkas av bin och finns på en körtel på biets undersida. Vaxet används i kupan som byggnadsmaterial för vaxkakornas cellväggar. I vaxkakorna förvaras honung, ägg och larver.  För att vi ska kunna använda vaxet avlägsnar man honungen genom slungning, och tvättar vaxet med vatten. Sedan smälts vaxet, separeras från vattnet, filtreras och renas.  Bivax tas inte upp av huden och därför är det så bra i salva, eftersom den har en mer skyddande effekt på huden än flytande oljor.

Bivax är, som namnet antyder, ett vax och har därmed en hård konsistens (smälter vid 63 grader)så den går ju inte att smörja på huden som den är, utan måste blandas med en vegetabilisk olja. Jag använder gärna olivolja (alltid ekologisk, kallpressad, extra virgine) men det går bra med andra oljor som raps, mandel, solros eller vad man föredrar.

Jag har säkert kokat tusentals salvor genom åren och när jag startade Lisen Organics lade jag ut produktionen och kom liksom av mig med det egna kokandet. Men så häromdagen blev jag inspirerad igen  – i eftermiddag ska jag vara med på ett ”Vintermingel” tillsammans med ”Svenska Inredningsbolaget” där jag kommer stå och sälja böcker och dricka glögg och prata med trevliga människor!

Hur som – blev inspirerad att göra några salvor att ta med och sälja. Vad härligt det var att känna bivaxets söta doft sprida sig i köket, så roligt att komponera doft och tillfredställande att skruva på locket till 10 glada burkar. Doft? Inspirerad av säsongen doftar de gran! Gran är antiseptiskt, cirkulationsbefrämjande, värmande och upplyftande så jag tyckte det passade.

Under årens lopp som jag tillverkade hudvårdsprodukter fick jag ofta frågan om jag hade ett laboratorium hemma. Det har jag inte. Bara ett litet, litet kök, litermått, kastruller och slickepotter. Det är allt som behövs.

 

Så nu får du lära dig hur du själv gör årets julklapp! Fler recept hittar du i min bok ”Lisens örtspa”.

50 gr bivax

200 ml olivolja

15 – 20 droppar eterisk olja, till exempel gran eller lavendel

Lägg bivaxet i ett litermått och ställ i ett vattenbad. När vaxet smält, häll i den vegetabiliska oljan. Nu kommer blandningen se lite märklig ut, det ska den eftersom en del av bivaxet stelnar till av den kalla oljan. När allt smält, lyft upp litermåttet ur kastrullen. Rör om med en sked eller chopstick. Rör om tills salvan börjar tjockna något, droppa i den eteriska oljan och häll upp i rena fina burkar. Vänta tills salvan svalnat med att sätta på locket. Klart!
Salvan håller i många många år och räcker länge.

 

Lycka till med din salva!

 

Lisen

 

Ute är det nya inne

with Inga kommentarer

Minns skoltiden som en oändlig sträcka lektioner bakom skolbänken där vi elever matades med information från en mer eller mindre engagerad lärare. Antecknade, lyssnade, tog hem skolboken, satt ned vid skrivbordet och pluggade inför prov. Glömde med en fenomenal lätthet allt som nyss matats in. Gick inte gärna ut på rasten om inte vädret inbjöd till det eller någon lärare klämkäckt kastade ut oss. Känner ni i gen er? För vi lär oss ju inte bara med huvudet. Vi lär med alla sinnen och med hela kroppen, allra bäst utomhus i naturen. Det här har Waldorfpedagogiken utnyttjat länge, men den ”vanliga” skolan envisas hårdnackat med att undervisa alla elever på samma sätt (ok, jag vet att det har hänt mycket sedan jag gick i skolan på -70 talet så ni som är lärare och läser detta, ta inte illa vid er! Det är ingen kritik, ni gör ett fantastiskt jobb!) trots att alla elever är individer och därmed olika. Och om vi lärde oss bara genom huvudet så skulle vi vara huvudfotingar allihop. Men idag blev jag glad när jag läste i SvD om Gruvrisskolan i Falun där eleverna får spanskalektion utomhus. Ute i skogen bland träden får de uppgifter om saker de ska hitta och namnge på spanska och de kommer på massa kreativa lösningar som (min gissning) inte dykt upp om de suttit stilla vid bänken. Några kommentarer från eleverna: ”Det är roligare att göra praktiska saker istället för att sitta stilla i skolbänken”

”Dessutom får man röra på sig och då är det lättare att koncentrera sig. Och så kommer man ihåg det man lärt sig ute bättre.”

Och slutligen, när de på spanska ska berätta vad de ser, hör och känner: ” – Veo un árbol. Oigo el viento. ¡Me siento feliz! Jag ser ett träd. Jag hör vinden. Jag känner mig glad!”

Rena poesin!

Så nu fick jag vatten på min kvarn att i  naturen är vi i vårt rätta element, blir till vårt bästa jag. Får bättre koncentrationsförmåga, blir mer kreativa och levande.

Nu undrar jag bara när företagare ska börja förlägga sina möten utomhus – en rask promenad tillsammans får igång stillastående hjärnceller och man blir smartare, gladare och snyggare! Ser framför horder av affärsmän ur Stockholms näringsliv ta Djurgården med storm för att brainstorma om kreativa lösningar på världens problem.

Ibland, som idag när Novembermörkret ligger som en grå tjock ärtsoppa över Stockholm, KAN det ta emot, en hel del ska jag erkänna.

Men NÄR jag väl gör det upptäcker jag ofta att:

  1. Det inte var så illa som jag trodde.
  2. Det känns lättare att andas
  3. Saker som fyllde hjärnan och som kändes väldigt stora och tunga och allvarliga plötsligt krymper och blir till, ja, om inte bagateller men de tar mindre plats
  4. Efter en stunds promenerande kommer på en smart lösning på något jag funderat över framför dataskärmen – det är sällan jag kommer på smarta svar genom att stirra på den. Dataskärmen.
  5. Jag skrattar åt mig själv som drog mig så för att gå ut

Så nu får jag väl se till att leva som jag lär, lämna tangentbordet därhän och ge mig ut i den grå ärtsoppan. Vem vet, jag kommer kanske på något jättesmart.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/lattare-att-lara-sig-spanska-i-skogen_6647692.svd

Ha det bra!

 

Lisen

Svenska grönsaker redan ett minne blott?

with Inga kommentarer

Det är nu mitt beslut att bara äta lokalproducerad, ekologisk mat börjar bli spännande. Det var enkelt i september och oktober när jag enkelt kunde cykla upp till Rosendals trädgård och handla nyskördat, i livsmedelsbutikerna fanns gott om svenska grödor. Men redan nu, en knapp månad efter att skördesäsongen är över är de svenska grönsakerna utbytta mot sina systrar och bröder från Tyskland, Holland och Spanien. Bland annat. Och äpplena…ja, de svenska fanns ju knappt att få ens i September. Men är grönsakerna slut? Nu råkar jag veta att restauranggrossisterna har så krogar och serveringar kan beställa. Men inte vi vanliga konsumenter. Helt kört är det inte, det finns en hel morötter, palsternackor, kålrot,lök, en och annan persiljerot och pepparrot. Vitkål-, och rödkål icke att förglömma. Men savoykålen, svartrötter, purjolök, svartkål, grönkål?

Jag kan leva länge på rotfrukter men saknar färskt grönt och blev glad när jag hittade svensk, ekologisk spenat på EAT – ekobutiken. Klorofyll ger liv…känner mig redan stärkt! Och som tur är finns Årstiderna. De levererar lådor med färskt grönt till dörren. De har också kött, ostar och annat gott och jag har handlat från dem i många år. http://www.arstiderna.com/

Nu är det det svenska jag är fokuserad på så jag beställde i början på veckan en Lantlåda och en Fisklåda. Lantlådan innehåller bara svenska grönsaker, nåja, nästan bara svenska – lite danskt också, men det är gott så, annars skulle jag få leva på potatis och lök). Idag när jag kom hem stod varorna och väntade på mig. Det doftade färsk timjan i hela trappuppgången! Lycka! Lådan var tung som attan (bara det en anledning att få det hemkört) eftersom den var knökfull med rotfrukter som palsternacka, rödbetor, potatis, rödlök, chalottenlök, pepparrot, färsk timjan, gröna tomater, svartkål (mums) och jordärtskockor. 600 gram färsk sej fick jag också. Underbart! Nu känner jag mig rik. Det är väldigt fullt i kylskåpet bara – problemet med en låda med såhär mycket mat är att jag är den enda personen i mitt hushåll! Så hur mycket jag än äter går inte åt några jättemängder mat varje dag. Särskilt när det är rotfruktssäsong – de mättar så fort!

Rotfrukter håller ju bra förvisso så jag behöver inte stressa att de ska förfaras. Men mycket är det. Så jag får väl se till att bli bättre på att få middagssällskap : ) Det kan ju ses som en positiv bi-effekt. Det är roligare att äta tillsammans och anses till och med bättre för hälsan!

Rent ”laga-mat”mässigt har det inte varit svårt med det här projektet – jag gillar begränsingar och har blivit bra på att på riktigt anpassa mig till vad säsongen erbjuder. Mustiga soppor och grytor står ofta på menyn. Ugnsbakat är enkelt och gott och lätt att variera. Jag har börjat tillverka mitt eget smör och havremjölk och lärt mig leva utan broccoli och tomater på vintern. Fast jag måste erkänna att det kändes lyxigt när jag var på fest i lördags och kunde njuta risnudelrullar med grön papaya och annat som inte serveras i mitt kök just nu!

Apropå tomater  – gröna tomater fick jag idag. Hm, vad göra av dem? Inte min favoritgrönsak…what to do…blir nog någon slags chutney med röd lök, chili, enbär, lagerblad, rosmarin och timjan i en lag av äppelcidervinäger och honung. Kan funka.

Lite kött ibland måste jag ha, och har nu upptäckt en vilt-leverantör som tillverkar den mest ljuvliga Hjort-salami. I Stockholm finns den att köpa i Östermalmshallen, men det fiffiga är att man kan handla på nätet! Det tycker jag är jätteroligt. Köpa korv på posten. Tillverkaren heter Koberg vilt, och webshopen hittar ni här: http://www.kobergvilt.se/ Kom på att det får helt enkelt bli årets julklapp!

När jag ändå talar om vilt…det finns all anledning att nära kroppen med vilt. Både kött, fisk och grönt. Vi behöver det oförstörda, livskraftiga, obändiga och överlevnadsskickliga (det ordet hittade jag just på!). Allt som är förädlat och odlat behöver mer omsorg och skötsel av människan. Hamnar lättare i obalans och har ett känsligare immunförsvar. Det vilda är starkare och livskraftigare. Det är DEN energin vi behöver. Det är därför jag tjatat så om att plocka nypon och hagtorn, nässlor och kirskål. Ät vilt och bli starkare, vitalare och mer … ditt vilda jag : )

 

Om du har tid och lust och gillar min blogg blir jag JÄTTEGLAD om du går in här och röstar,:

http://www.enlagomdosgront.se/sverigesbastagronabloggar/

Helst en gång om dagen fram till den 27/11, så kan jag vinna : ) Det vore kul! Du  kan vinna också – mobiler och annat. Ju oftare du röstar, desto större chans har du att vinna något. Och jag med.

 

Må bäst!

 

Lisen

 

Tack alla bin!

with 5 kommentarer

Livet i en bikupa upphör aldrig att fascinera och jag kan förstå biodlare som blir helt uppslukade av sin hobby! Livet därinne är så sofistikerat att vi kan inte kan förstå allt om hur bina arbetar och lever. Men ett är säkert och det är att varje bi-samhälle är som en liten stad i sig, en perfekt enhet där alla vet precis vad de har att göra och samarbetar i harmoni för sin överlevnad. Nu är det ju så, som jag skrev i inlägget häromdagen, att binas vitalitet sjunker för var dag, runt om i världen och samhällen dör, det ena efter det andra. Några av skälen är de gifter vi människor sprider för att döda insekter och ogräs. De blir av med sina boplatser, svälter ihjäl i brist på vilda blommor. Deras immunförsvar blir sämre och de utsätts för infektioner, virus och kvalster. Vi behöver bina, de är livsviktiga för oss, och en sak vi kan göra för att bidra till deras återväxt är att köpa ekologisk honung.

Jag tänker att det kanske är med människosamhällen som med bin. Ju mer vi tränger ihop oss på små ytor i storstäder, ju mer gifter vi får i oss via mat, luft och vatten, desto mer försämras vårt immunförsvar, vår vitalitet. Så….om vi äter ekologiskt och lever så naturnära vi kan så räddar vi inte bara bina, men också oss själva. Tänk att det kan vara så ENKELT ibland!

Förutom att bina pollinerar ungefär 1/3 av all världens grödor (dvs 1/3 av all mat vi äter) får vi även honung (jippi!), pollen, bivax, propolis och bidrottninggelé. Här några tips om hur du kan använda binas gåvor!

Pollen – innehåller små mänger av 11 vitala enzymer som vi som börjar bli äldre behöver. spår av 11 mineraler, 14 aminosyror och 14 vitaminer. Under vintern äter jag ¼ tsk pollen om dagen för att stärka immunförsvaret. Pollen används också ofta inom naturmedicin vid behandling av allergier. Visste ni att 100 g pollen innehåller lika mycket aminosyror som 7 st ägg eller 1,5 kg nötkött. That’s a LOT!

Bivax – min första riktiga kontakt med bivax hade jag när jag för 17 år sedan gjorde min första bivaxsalva. Blev snabbt hänförd och blixtförälskad. Älskar doften, konsistensen, känslan av salvan på huden. Och den är bra för allt. Bina producerar vaxet i körtlar på bakbenen. Sedan bygger de vaxkakor där larverna får bo. Där har larverna det rent, varmt och skönt. Bivax kan man använda till att göra ljus, färg och en massa saker.
Recept på bivaxsalva finns i min bok ”Lisens örtspa” (finns att köpa på Bokus till exempel).

Propolis –honung och bivax är bakteriedödande men överträffas vida av propolis. Propolis tillverkas av ämnen som bina hämtar från trädens knoppar och från kåda. Har ni tänkt på det att knoppar ofta är kladdiga, tänk till exempel kastanjens knoppar på våren, späda björklöv när de precis ska slå ut. Propolis används i kupan som ett kitt för att täta där det behövs så ingen kyla kommer in. Tugga propolis (i små små bitar) i början av en förkylning. Det finns tandkräm och tuggummi med propolis i välsorterade hälsokostbutiker.

Honung – honung är som att äta blommor, eller åtminstone blommornas nektar. Bina samlar in nektar från miljontals blommor och omvandlar den till honung. Alla honungssorter smakar olika beroende på vilken säsong den är slungad, vartifrån den kommer osv. Pröva att smaka olika sorter och hitta din favorit. Varför inte göra en honungsprovning helt enkelt – ungefär som man har vin-, choklad-, eller lakritsprovning. Jag lovar – en ny värld kommer öppna sig för din gom!

Honung är ju socker och därför något vi kan njuta med måtta och förstånd. Men det är sötare än socker så man behöver bara små mängder och det absorberas direkt i blodet. Honung innehåller en del mineraler och gör mindre skada i kroppen än vitt socker. Men honung är inte bara gott. Det är också hudens bästa vän och ett ypperligt skönhetsmedel. Men glöm inte att alltid använda EKOLOGISK honung. Läs mer om det i tidigare inlägg.

Prova något av följande tips:

– Vid slemhosta: honung har förmågan att absorbera slemmet så man får ut det ur kroppen. Drick 1 tsk honung

– En klassisk honungskur vid förkylning är att lösa upp 1 tsk honung i ljummet vatten. Samma kur fuktar hals och luftvägar vid halsont och heshet.

– Har du en lättare brännskada, liggsår eller infekterade sår – badda på honung.

– Mjukgörande bad får du om du blandar 1 dl honung i badvattnet. Huden blir len och eventuella hudskador läker snabbare.

– Ansiktsmask: applicera honung direkt på huden och låt verka cirka 15 minuter. Vill du göra en mer avancerad mask kan du blanda i till exempel nyponskalsmjöl för extra antioxidanter.

– Rengöring: massera in honung i ansiktet och skölj av med ljummet vatten.

– Hårinpackning: applicera honung på torrt hår, svep en handduk runt huvudet och låt verka 15 minuter. Gärna i bastu!

– Kroppsinpackning: i bastun är det skönt att göra en enzymrik kroppsinpackning. Smörj in hela kroppen med honung.

– Hand/fotinpackning : torra händer och fötter med självsprickor och förhårdnader mår bra av den här kuren. Smörj in händer/fötter med honung. Trä på en plastpåse och låt verka minst 15 minuter. Skölj av med ljummet i vatten.

Nu till godis. Jag är fruktansvärt förtjust i kombinationen honung och nötter. Därför gör jag ofta hemgjord Halvah. Halvah är en sötsak som man ofta äter i Mellanöstern, Asien och Nordafrika. Det består ofta av sesamfrön eller pistagenötter och honung. Ibland smaksatt med vanilj eller choklad. Jag gör olika varianter hela tiden, till exempel eller kryddor. Ibland med sesamfrön, ibland med mandel eller hasselnötter.

Prova min rosmarinvariant:

Mixa sesamfrön eller mandel och torkad rosmarin tills de är finmalda. Tillsätt honung och fortsätt mixa till en slät smet. Rulla till snygga små bollar och är som en liten fin dessert! Proportioner? Smaka dig fram! Låt dina sinnen styra, det blir ofta bäst då.

Honung hjälper oss att må bra helt enkelt. Jag säger som Mymlan i ”Sent i November” av Tove Jansson:

” Det finns ingenting som är så skönt som att må bra och ingenting som är så enkelt”. Och det stämmer ju, om man låter bina göra jobbet !

Glöm inte att rösta på min blogg, gärna varje dag fram till den 27/11 !!

http://www.enlagomdosgront.se/sverigesbastagronabloggar/

 

Lisen

Bee good

with Inga kommentarer

Honung. Vilken delikatess. Det är med honung som med vin – alla smakar olika och präglas av klimat, säsong, vilka växter bina samlat pollen hos, var i världen den kommer ifrån. Honung är gott och nyttigt.Man kan använda honung för bli båda snyggare och friskare. Snyggare för att det är världens bästa hudvårdsprodukt, återkommer med tips. Friskare för att honung är bakteriedödande och kan användas för att förebygga förkylning och läka sår. Från bina får vi också bivax.  För 17 år sedan gjorde jag min första bivaxsalva. En enkel blandning av bivax och olivolja som kan användas till precis allt. Där och då insåg jag det geniala i naturlig hudvård och att vi behöver väldigt få produkter för att ta hand om huden. Då öppnades också mina ögon för bivaxets suveränitet, honungens oöverträffade läkeförmåga, kraften i bi-pollen och propolis för att stärka immunförsvaret och nyttan av Bidrottning-gelé.  Vilken affärsidé egentligen! Bina är helt geniala. Det Så småningom fick jag kontakt med biodlare och har sedan dess hållit många kurser och föredrag för biodlarföreningar om hur man tillverkar salva och kan använda honung med örter på olika sätt.

Biodlare är passionerade människor och jag har märkt att har man en gång börjat blir det till en livsstil och ingen väg tillbaka. Verkar vara trevliga husdjur. Egentligen borde vi alla, jag menar ALLA hylla biets lov. Utan bina som pollinerar all världens grödor  skulle vi förlora ungefär en 1/3 av vad vi äter. Vi talar äpplen, päron, örter, kryddor, blommor, gurkor, tomater, pumpa, squash, blomkål, smultron, jordgubbar, hallon, blåbär, mandel, apelsiner, persikor, avokados…är ni med?  Det arbete som bina i en kupa gör på ett par dagar skulle det krävas hundratusentals människor till. Så en stående ovation till bina som möjliggör våra odlingar och ser till att vi får mat på borden.

Nu kommer smolket i bägaren. Världens bin är på utdöende. Japp. Yes. För varje år decimeras bisamhällen, binas vitalitet minskar, de utsätts för parasiter och virus. Det senaste fenomenet är plötslig bidöd, där ett samhälle bara försvinner, lämnar kupan med yngel kvar. Något bin aldrig gör naturligt, någonsin. Mängden honungsbin har minskat med 80% på bara några år. I Sverige har problemet märkbart de senaste två åren. Det finns flera anledningar till dessa. Alla har med oss att göra – insekts-, och växtgifter, monokulturer, besprutade åkermarker gör att vilda växter försvinner = ingen mat till bina, naturområden som är binas naturliga habitat försvinner och blir till gallerior, parkeringsplatser och odlingsmark, manipulering av honungsbin för att öka deras produktion. Vi har odlat bisamhällen sedan 4000 f Kr. Det är först nu de tagit skada.

Det finns ett skäl till att de dör: en läbbig rackare som slår ut bisamhällen i en rasande fart:

Bilden är hämtad från  IBRA, http://www.ibra.org.uk/

Varroa distructor . Den här lilla rackaren, ett kvalster som med människans hjälp har spritts över jordens alla hörn, håller snabbt och effektivt på att ta död på världens bisamhällen. Det är främst det europeiska honungsbiet som är värst drabbat. Varroakvalstret tar sig in i kupan, dyker ned i cellen där larverna bor, suger deras blod, förökar sig, tar sig in i nya celler och så är processen igång. Ett infekterat bisamhälle dör inom några månader.

Det är nu stor efterfrågan på bin men det finns inga friska samhällen att köpa. Det finns fortfarande en enda kontinent på jorden dit kvalstret inte lyckats flytta in. Än. Australien. Idag exporteras friska bin till övriga världen för att bidra till nya samhällen som pollinerar odlingar. Det är en one way ticket. När bina väl kommit till sitt nya hem, infekteras de genast av varroa. En biodlares vardag består i att på olika sätt försöka bekämpa den här livskraftiga parasiten. I princip behöver man byta gifter varje säsong, eftersom varroan anpassar sig. Gifterna är fettlösliga och är skadliga inte bara för varroan men för miljön och för bina. Ekologiska och biodynamisk biodlare använder  bland annat myrsyra eller var tionde dag skära ut delar av drönarynglen så kvalstren inte ska föröka sig.

Läget kan kännas tröstlöst men det går inte att ge upp – utan bina, inga blommor, smultron, äpplen…Så vad göra? Vad KAN vi göra? Jag frågade min kompis biodlare Mattias Schneider, var far Peter odlat bin i över 30 år och tillsammans med brorsan Tobias är de ”Biodlarna Schneider”. Deras honungproduktion är nu både Demeter och Kravmärkt. My honeyboys kallar jag dem – har köpt honung från dem i åratal och när jag hade Lisen Organics var det de som levererade bivaxet till salvan. Mattias sa att det bästa man kan göra är att köpa EKOLOGISK HONUNG. Oavsett om den är svensk eller någon annanstans ifrån. Så let’s get together och köpa ekologisk honung. På det sättet uppmuntrar vi ekologiska odlingar, mångfald, friskare jordar och därmed friskare bin. http://biodlarnaschneider.se/

En annan sak man kan göra är att kontakta BEE-URBAN. Bee Urban utbildar och informerar oss andra om vad bina gör för oss. Genom dem kan man bli fadder åt en bikupa eller adoptera några bin! Smidigt för den som vill rädda bin men inte vill odla själv. Här kan du läsa mer om hur du går till väga. http://beeurban.se/

Missa inte heller dokumentären om binas öde i världen – http://svtplay.se/v/2584150/dokumentarfilm/den_gatfulla_bidoden

 

I tidningen Balder nr 2 2011 kan ni läsa två artiklar om bin – Mats Ahlberg har skrivit en fin artikel och intervju med Peter Schneider, och Tina Hellberg har skrivit om Bee Urban och nyttan av att odla bin i storstaden!

 

Bina är våra vänner, låt oss vårda den vänskapen!

 

Imorgon får du tips om hur du kan använda honung. Gott godis, bästa ansiktsmasken och lite annat.

Bee good!

 

Rättelse om Johannesört

with Inga kommentarer

Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att märket Bioforce har en bra Johannesörttinktur, men det är dessvärre indragen! Man får inte längre sälja den på grund av EU-regler och okunskap om dess verkan. Johannesört blev kontroversiellt för ett par år sedan då det visade sig att den kraftfulla örten inte kunde kombineras med vissa läkemedel.  Kunde man helt enkelt inte bara upplysa om det och fortsätta sälja det till oss andra? Det stämmer att det är en ört som kräver respekt – det har visat sig att Johannesört kan i vissa fall förstärka ett läkemedelsverkan, eller, som i fallet med p-piller – slå ut dess verkan. Så det gäller att läsa på och informera sig om när och hur örten kan användas. Men att sluta sälja den i sin mest effektiva form? När man kan informera, utbilda hälsokostpersonal. Kunskap är en bra grej. Nåväl, det finns tabletter från fler olika företag, hör dig för på Hälsokosten vilket som kan passa dig. Och gör ett eget extrakt nästa sommar. Då ska jag återkomma och berätta om hur man gör och hur/när man använder Johannesört.

 

Ha en fin helg!

 

Lisen

Om nominering och Johannesört!

with 4 kommentarer

Rodnar av glädje över att ha blivit nominerad till en av Sveriges bästa gröna bloggar! http://www.enlagomdosgront.se/ nominerar varje år ”bästa blogg” inom olika kategorier som Hälsa, Mat/Dryck, inredning mm. Det är uppmuntrande att se att för varje år växer den ”gröna vågen” och medvetenheten ökar sakta men säkert. Gå gärna in och rösta – jag finns under kategorin ”Hälsa”.

Det fick mig att börja fundera över varför jag började blogga – det är helt enkelt ett sätt att bidra till att skapa förändring. En naturlig livsstil är inte ett alternativ eller en trevlig hobby – det är VÄGEN! Som världen ser ut idag har vi faktiskt inget val längre än att tänka hållbart. Sen är det ju bara en bonus att genom att leva i samklang med naturen blir vardagen sinnligare, vackrare och roligare!

 

Som jag ser det är vi alla helt beroende av naturen eftersom vi är en del av den. Fiskar dör när vi tar upp dem på land, vi människor blir sjukare och drabbas av mer ohälsa ju mer vi lämnar vårt naturliga ursprung. Med det menar jag inte att vi alla ska flytta ut i grottor och leva på jakt och fiske, men att leva så naturligt vi kan utifrån våra förutsättningar en väg till bättre hälsa, helt enkelt för att det är ett liv vi är genetiskt anpassade för! Leva naturligt kan man göra genom att äta så ren, oraffinerad mat som möjligt av råvaror som växer i säsong. Skapa balans mellan arbete och vila och anpassa livsrytmen utifrån säsongens växlingar. Nu är det det som bekant november och  – ja – vi känner väl alla av det helt enkelt. Själv upplever jag att jag sjunker som en sten så fort det blir mörkt och temperaturen sjunker under 5 grader. Då gäller det att ha verktyg att inte gå under alldeles. Ibland önskar jag att jag var ett mumintroll som i november fyller magen med granris och sen går i ide tills våren kommer! Men nu är jag inget mumintroll utan en alldeles vanlig, sol-, och värmeälskande Lisen. Följdaktligen tar jag granriset till att göra fotbad istället. Det stimulerar cirkulationen och doftar gott. Ett annat knep jag fick lära mig på Vidarkliniken för många år sedan var att smörja in huden med Johannesörtolja en gång i veckan. Hela vintern. Johannesörtolja används för behandling av nedstämdhet, och bidrar till att öka nivån av serotonin. Jag ser det som att den lilla gula blomman vänder sitt ansikte mot solen, laddar värme och ljus som den sen sprider i våra själar när vi smörjer oss med dess olja. Eller tar som tinktur, det går också bra. Tinktur är ett alkoholextrakt som man spär ut med vatten. Det schweisiska märket Bioforce har bra Johannesörttinktur, ”Hyperiforce” heter den, de har även oljan. Svenstillverkad Johannesörtolja finns hos Faatnoe Ört i Jämtland, kolla deras webshop http://www.agronova.se/ De odlar egna örter och tillverkar produkter av superhög kvalitet.

Jag brukar köra en vecka med tinktur 2 gånger / dag i en vecka såhär års, och sen smörjer jag mig med Johannesörtoljan en gång i veckan hela vintern.

Det var dagens lilla ”välbefinnande-tips”.

Häromdagen blev jag påmind om nyttan med höst och vinter när jag såg den här solrosen, eller vad som är kvar av den! Om det inte vore för den här säsongen skulle blommor och träd aldrig bära frukt och bilda kärnor som får mogna och bli till nya blomster, bär och frukt nästa år. Så…kanske det är så med oss också – att vi blomstrar och lever upp på sommaren för att sedan använda höst och vinter till att hämta kraft, hämta andan, vila i oss själva för att sedan dra upp nytt liv genom rötterna och återskapa oss! Nå, det hjälper mig i alla fall att härda ut vintern om jag tänker så. Kraften hämtar jag i vilan. I att träna tilliten. Rent praktiskt hur jag går till väga? Yoga, medititation och bastu är mina livräddare. Lyssna på bra musik, äta mat i säsong (mycket rotfrukter nu…) och hänga med syskonbarnen. Det finns inget som livar upp som att umgås med dem! Mina lyckopiller. Och så Johannesörtoljan så klart!

En förutsättning för att vi ska få alla dessa blommor, frukter och bär, grönsaker och örter är att det finns…friska bin. Har ni tänkt på det? Utan bin  – ingen mat. Världens bin är i fara, bokstavligen alla bin över hela jorden. Skälet till detta? Skriver jag mer om imorgon! Då får ni också tips om hur ni väljer honung och om hur ni kan använda den för att bli snyggast i stan. Bland annat.

Stay warm!

 

Lisen

 

Blott Sverige svensk mjölk har…

with Inga kommentarer

Det är nu eller aldrig! NU som vi verkligen kan göra skillnad ! ALDRIG har det väl varit så aktuellt att använda vår plånbok till att välja vår framtid. Jag syftar nu till vår mathållning. Spaltmetrar skrivs, löpsedlar fylls med olika märkliga dieter som ska förändra våra liv till det bättre, som om de vore vägen till lycka och framgång, men väldigt få löpsedlar skriver om konsekvenserna av vår mathållning. Så nu tar jag saken i egna händer rätt och slätt ; )

Ät svensk mat i säsong! Ni som följer min blogg vet att jag under ett års tid (japp, har nu satt en tidgräns, hade bara tänkt prova några månader) ska leva på lokalproducerad, ekologisk  mat i säsong (sånär som på kaffe, kryddor, choklad, linser, nötter, pasta och vin!). Experimentet har främst syftat till att ta reda på:

– om det är möjligt

– hur det påverkar hälsan. Om jag litar på att naturen låter det mogna som vi behöver när vi behöver det borde detta vara den ultimata dieten!

– hur det påverkar min ekonomi. Många hävdar ju att ”det är för dyrt” att äta ekologiskt.

– är det en del av lösningen till en renare, friskare miljö?

Svar på den första punkten har jag först när jag tagit mig igenom vintern. Vad gäller hälsan vet jag ju sedan tidigare erfarenheter att jag mår bättre av rotfrukter, vilt kött och varm, lagad mat när det är kallt. Ekonomin? Faktum är att jag nog aldrig lagt ned så LITE pengar på mat som nu! Det är rent märkvärdigt faktiskt! Kanske för att rotfrukter i säsong är billig mat, även om de är eko. Kanske  för att jag har ett  begränsat utbud att hålla mig till så därför slinker det inte ned en massa extra saker i kundvagnen. Kanske för att jag planerar mina inköp på ett annat sätt än förr – veckohandlar snarare än småshoppar lite varje dag. Slutligen – är det ett smart val för miljön?

Idag fick jag vatten på min kvarn! Love when that happens ; ) I dagens ”Brännpunkt” i SvD skriver Gunnar Lindstedt (reporter på Veckans affärer) om hur svensk matproduktion ”hamnar allt mer i händerna på utländska multinationella bolag”. Danmark har tagit monopol på mjölk, ost, smör, fläsk och nöt. Svenska mjölkbönder får inte betalt för sina varor och kan inte försörja sig. Arla tycker dessutom att det är en jättebra att strunta i miljön och låter korna äta genmodifierat foder från Argentina och Brasilien. När de ändå håller på kryddar de jorden (och därmed mjölken som hamnar i ditt glas. Eller ännu värre, ditt barns glas) med Monsantos Roundup. Bland annat.

Vad gäller miljön hävdar Gunnar Lindstedt i sin artikel ”matproduktionen måste dessutom bli mer lokal och småskalig för att klara framtidens krav på minskade koldioxidutsläpp och tilltagande energibrist”. TACK! I knew it! Fast Arla bryr sig inte. De vill tjäna pengar. Och struntar i att svenska bönder inte längre har råd att producera bra, ekologisk mat till oss.

Tillsammans är vi fler – om vi ökar efterfrågan på närproducerad ekologisk mat, bojkottar giriga jättar som till exempel Arla, väljer mat med hjärtat så VET jag att vi kan göra skillnad. Det är NU det gäller. Om den ekologiska mjölken från Järna, Gefleorten, Falköpings mejeri, Norrmejerier eller var den kommer ifrån – så är det VÄL investerade pengar. För inte vill du väl dricka, och betala för, en coctail bestående av genmodifierad soja och roundup?

Artikeln kan ni läsa i sin helhet här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-mjolk-snart-ett-minne-blott_6617032.svd

Nu ska jag ta och göra mig en god café au lait med mjölk från Nibble gårdsmejeri i Järna.

Let’s get together and feel all right…ha en bra dag!

 

1 2