Blommor & bin

with Inga kommentarer

Här får ni ett uppdrag! Rädda världens bin! Världens bin svävar i livsfara och behöver vår hjälp. Nu tänker ni kanske att ”jippi, inga fler bi-stick att oroa sig över”. Fel tänkt. Ett och annat stick får vi stå ut med för vi får så mycket tillbaka.Utan deras medverkan i odlingen får vi inga grönsaker eller frukter, inga blommor, örter, blad eller bär. Tänk en sommar utan jordgubbar, höst utan äpplen, vår utan vilda grönsaker…Finns det inget grönt har inte djuren något att äta och  då får vi inget kött heller.  Då får vi klara oss på steril, genmanipulerad soja och majs. Och får skörbjugg på köpet. De senaste åren har stora delar av världens bin börjar försvinna eller dö i högre grad än vanligt. Vissa regioner har förlort upp till 80% av sina bisamhällen förra året. Bara i Sverige blev förlusten 25%. Orsakerna är flera – besprutning, parasiter, hemlöshet då man gör betesmark av deras boplatser. Så kan vi ju inte ha det!

Dessutom är bin arbets-, och energibesparande – det arbete som invånarna i en bikupa gör på ett par dagar skulle det behövas hundratals människor till att göra under motsvarande tid. Det går ju inte ihop någonstans.  74% av EU:s matproduktion är direkt beroende av bin som pollinatörer för att få skörd. Det är mycket mat…

Det idealiska boendet för ett bi är något slags hål, till exempel mitt i ett stort träd. Hålet bör rymma ca 40 liter, där de kan bygga sin kupa.  Hål i ett stort träd. Det är allt de behöver. Problemet är bara att vi skövlar deras träd för att bygga fler gallerior, fler parkeringsplatser och höga hus. Odlingen är ett annat hot – bina vill ha olika slags vilda blommor att pollinera, men när vi gör om all mark till betesmark med bara gräs, eller tillämpar monokultur, dvs odlar endast en gröda, så är det kört för bina .

Någon som vill skapa förändring är min kollega på Rosendal, Victoria Lagne. Det här är Victoria, hon är lika härlig som hon ser ut:

I åratal har hon ruvat på en utställning som lyfter fram våra livsviktiga och hårt arbetande hjälpare i trädgården – INSEKTERNA! I år blir den äntligen av – den 9 juni (imorgon!!) är det vernissage för utställningen ”Under Luppen! ” på Rosendals trädgård.

Bland annat kan man möta glada bin som bor i snyggaste bikupor man sett. Det är företaget Bee Urban som ligger bakom.

Läs mer på http://www.beeurban.se/beeurban.html

De här kuporna som Bee Urban satt upp ska pimpas med blommor och allsköns överdåd:

Med vandringar, workshops, utställning och konkreta exempel i form av t.ex. en insektsträdgård kan ni se hur man kan skapa en gynnsam miljö för insekter i  trädgården eller balkongen. Hälsa på i insektshotellet, se Bee Urbans tjusiga kupor i Täppan. I växthuset blir det utställning med konstnärer och konsthantverkare som arbetat med insekter som motiv och tema. Det blir en närgången studie i insekternas förunderliga värld och en hyllning till alla dessa små kryp!

9 juni – 31 juli

Medverkande: Sam Stigsson, Per Kristiansen, Lisa Ottebring, Lena Siegrist, Stefan Uhlinder,  Bee Urban, Nadja Wedin.

Projektet ämnar väcka medvetenhet om vikten av den biologiska mångfalden samt den idag allvarliga situationen där pollinerande insekter minskat drastiskt. Bin och humlor kommer att spela en central roll i projektet Under luppen! men givetvis får andra pollinatörer som fjärilar vara med.

Så, åk ut till Rosendal, lär er vårda insekterna och rädda vår planet! Bee good : )

Vi ses kanske på lördag kl 11, då är det insektsvandring! Lär mer på http://www.rosendalstradgard.se/section.php?id=0000000002

Bee there or bee square ; )

 

Tips & projekt

with Inga kommentarer

Min hjärna svämmar över. Idéer och projekt jäser över alla kanter och dagarna borde vara minst dubbel så långa och några armar till skulle hjälpa. Det måste vara ljuset. Jag har fått en överdos. Och älskar det. Älskar när det surrar i huvudet, när inspirationen spretar åt alla håll och det kliar i fingrarna av otålighet att förverkliga. Min balkong har känt sig övergiven och inte alls känts inbjudande. Dags att göra något åt det, såhär kan jag ju inte ha det…

Årets tema är grönt. Bara olika nyanser och former av grönt. Inga blommor. Gott och blandat – gulranka, daggkåpa, murgröna, passionsblomma (ok, där slank det med en blomma…kunde visst inte hålla mig), ananassalvia för doften, daggfunkia och längs väggen ska det klättra en pipranka. Blir nog bra när det är klart.Det är skönt med projekt som går hyfsat snabbt och enkelt att förverkliga och inom en överskådlig tid. Andra, de där som ligger och jäser i skallen, behöver längre tid och förberedelser för att bli till verklighet. Eget hus och trädgård till exempel. Tids nog…ska sitta på min balkong i sommar och läsa på hemnet och skissa på mitt drömhus. Någonstans ska man ju börja.

Nu kommer försommarblommorna och här är några tips på hur de kan användas.

Rödklöver – nu börjar den slå ut i blom, i massor. Plocka blommorna och dra ur kronbladen och strö dem över en sallad. Läskande isté kan man också göra: koka upp vatten, lägg i några blommor, stäng av värmen och låt dra några minuter. Sila bort blommorna, låt svalna och servera en varm sommardag. Samma vatten kan du använda till ett finfint ansiktsvatten.

Harsyra – de späda, gröna bladen med sin rosa stjälk och lilla vita blommor minns de flesta från sin barndom. Får ofta höra på mina örtvandringar – ”åh, den här åt jag som barn när vi var i skogen…”. Ät den rå, blanda ned den i mojito istället för mynta, eller lägg några blad i en karaff med vatten som smaksättning. Gott och läskande. Och snyggt.

Som vanligt under min lunchrast när jag jobbar i plantboden på Rosendal, vilket jag gjorde idag, gick jag ner i fruktträdgården för att roa mig med att glo på folk och ligga i gräset under ett äppelträd. Idag förstod jag att det här med Nationaldag tas på allvar! Se bara – hejjasverige-picnic:

Och såhär såg barnen ut.

Jag har gjort årets första krans som jag är väldigt nöjd med, den blev mer vild än snygg. That’s my style.

Ha det!

 

Lisen

Kristi flygare

with Inga kommentarer

Solen skiner och himlen är blå. Naturen står i sin fulla prakt. En bra helg att flyga till himlen.  Så måste han ha tänkt, Jesus, när han gjorde sig redo för sin himlafärd. Lite som att ge sig av när festen är som roligast.

Sånt kan jag ligga och fundera över när jag kikar upp mot himlen som är oskyldigt sommarblå och löftesrik.

Det är en go känsla med gräset under sig och himlen vidöppen ovanför. Nå, igår låg jag är i gräset på min lunchrast när jag jobbade på Rosendal, och som sig bör denna flygarhelg, tänkte jag på döden. Inte i några dystra termer alls, tvärtom, mer om det sköna och vackra som komma skall. Kanske. Man vet ju inget med säkerhet. Är jag morbid som skriver om detta i min blogg? Hm, nej, jag tror inte det, döden är något vi alla lever med och funderar på så varför inte. Förresten är det ju min blogg och jag kan skriva om vad jag vill!

Och vill du kära läsare läsa om något roligare ska jag försöka hitta på ett roligare ämne till imorgon. Just nu är det detta jag går och funderar över då min mormor nyligen gick bort och jag har haft anledning att fundera kring döden senaste veckan. Finner att det är livsbejakande och att döden som vi alla har någon slags mer eller mindre neurotisk relation till faktiskt är fridfull. Iallafall när den drabbar den som levt klart. Som min mormor hade, hon blev 95. Hon är fri nu.  Mitt i all sorg spirar livet med full kraft.  Nåväl, låg där och stirrade upp i himlen och tänkte på den kristna tron där vi säger att de döda far upp i himlen. Jag tror inte alls att vi far upp i himlen och blir till änglar. Jag vill hellre tänka att vi upplöses i atomer och blir del av allt levande – gräs, blommor, stenar, morötter, fåglar, äppelträd, grus, jord, fiskar, vatten, luft, jordgubbar, nässlor, måsar…Är ni med? På så sätt får jag ihop tankarna om evigt liv och att livet, själva livskraften, är odödlig med livet ändligt. Svindlande och befriande.

Tänk att bli en atom i en kinesisk buskpion,

eller en cell i ett gullregn,

eller smaken i en druva…

Det om detta.

Såhär års, nu när livet fullständigt exploderar i naturen är jag extra tacksam att finnas till och att leva. Allt blir enklare och roligare. Inte minst matlagning! De vilda primörerna som jag levt på ett bra tag nu, som nässlor, almfrukt och granskott, har gjort sitt och de färgglada, odlade primörerna tar över. De här vackra ingredienserna ingick i  middagen som min vän och kollega Maria lagade på sin innergård i vasastan.

Och såhär blev det.

Så med detta säger jag tack för idag, slår en kullerbytta för livet och sommaren och önskar er en fortsatt skön, grön helg!

Lisen